Mopedresan berättelsen – Jag klarade det!

Som jag skrev tidigare inlägg, så vill jag sumera resan. Bilderna har ni sett. Ett par av dessa bilderna får visa hur vackert Sverige egentligen är.

Planeringen av resan har jag jobbat med sedan jag skaffade mopeden. Men först för några månader sedan så började jag arbeta med Google Earth och Eniro för att kolla kartor med mera. Under resan fick jag användning av olika former av kartor via telefonen för att köra någorlunda rätt.

Jag hade många tveksamheter kring resan och jag hade mycket tankar kring hur jag ska eller orka resan. Både fysiskt och mentalt. Vissa säger att jag varit tokig att göra denna resa. Sista jag sagt är att många har ju kört Häst och vagn mellan olika städer m.m. Det har tagit än mer längre tid. Men detta är en form av pilgrimsfärd för mig. Tankar som far i skallen, om jag kan göra det här, så finns det ingen hejd på vad man kan göra. Att man rest med moped och med minimal packning är en enorm bedrift. Den enda tekniken är en iPad och iPhone. Köra genom små byar som man knappt känner till eller känt till.

Vissa vägar gillar jag, andra inte. Jag är mycket arg över hur usla våra vägars skick är. Jag är också arg över att vissa vägar är så smala att man knappast kan mötas. Men jag tycker om Sveriges landskap och natur.

Bilderna som finns dels på min hemsida och Instagram får tala för sig själv.

2 resedagar och några dagar i Malmö får tala för sig själv. Har inte så mycket bilder i själva Malmö, men eftersom jag var hos min farmor, så hade jag semester. SEMESTER gör man nästan ingenting.

Sedan vill jag här med tacka farmos granne och till lika medlem i föreningen som tar hand om bostadsrätterna i området. Jag är djupt tacksam för hjälpen.
Resan hem var en helt annan historia. Minimalt antal bilder och minmalt antal pauser. Men Etapperna talade för sig själv: 1: första stora pausen skedde i Helsingborg 2:a pausen (tank-paus) Skedde som vanligt i Ängelholm. 3:e pausen skedde mellan Ängelholm och Magretetorp och 4:e Pausen skedde i Hallandsåsen och sedan var det småpauser vid Båstads-trakten. Telefon och sms-kontakt till de flesta.

Tänkte köra en helt annan sträcka än dit och vissa vägar körde jag korrekt. Helt otroligt, då jag körde fel över 4 mil eller något sådant till Malmö. Men jag har lärt mig att köra i olika situationer. Nu kan jag köra nästan vart jag vill.

Det enda som skedde på ditresan är att Sadeln som pajade fullständigt. Kunde inte öppna den för fem öre. När jag inte kan öppna sadeln, så kan jag exempel inte tanka eller låsa mopeden. Då jag har både tankning och låsmekaniken under sadeln.

När jag reste hem hade jag ett stort leende på mina läppar. Kände mig euforisk och att jag äntligen klarade det. Att köra över 20 mil på en dag är en prestation utan dess like. Jag lovade viseligen att blogga under resan, men det blev inte som jag hade tänkt mig. När jag pausade i Helsingborg med mat, så hade jag en tanke på att skriva ett kort inlägg med mat. Men så blev det inte och istället skriver jag nu istället. Men ni som följt mig på Instagram och Twitter kan själv sett mig där och följt min resa där.

Vad har då förändrat mig? Jo att jag klarar av något som är jobbigt. Att jag äntligen kan göra något som alla säger att jag INTE kan, men har motbevisat det.

Att jag också kan tänka mig andra saker i livet och att jag givetvis måste fundera på vad jag kan eller ska göra i framtiden. Resan har väckt ett par ögon och öron. Resan har också gjort mig lite starkare. Som Gunde Svan sa: Ingenting är omöjligt. Precis min tanke. Att köra i 45 km/h är ingen konst, men att köra 45km/h i ca 20 mil eller längre är det. Då man får smaka på ”träsmak i baken”, svanken får smaka på trötthet. Axlarna får jobba och inte minst högerarmen får arbeta ständigt, då den använder gashandtaget ständigt under resan.

Mycket av resan vill jag göra om med exempel en EU-moped-bil. Då jag kan ta med en hel del saker och att jag är under tak. Då kan jag även sova i bilen om det skulle ske problem, så som regn eller liknande.

Men vem kan slänga ut över 50 000:-? Eller på en ny mopedbil på över 100 000:-? Inte jag i alla fall.

Vad är det då jag behöver till bilen?
En bilstereo med eventuell USB-port för att lyssna på musik, ett bra lastutrymme, där jag kan ha mina saker under färd och ganska bra komfort för själva resan. Det finns platser som jag ville stanna och fotografera, men kunde inte göra detta. Dels för trafiksituationer och dels för att jag inte hade min ”riktiga” kamera med mig. Att resa på två hjul är en utmaning i sig som sagt.

Regn är en mardröm för de som kör med hjälm och inte har vindrutestorkare.

Sedan vill jag gärna ge över 80% av alla bilister som körde om mig: Ni gjorde omkörning efter skolboken.

Resten av er gillar jag inte alls. Dels för att jag vinglade till efter er omkörning eller också körde ni väldigt nära eller att ni ”trängde er före” för att komma först. Er vill jag kalla för egoister. Jag är inte en van långfarare, men jag har erfarenhet att först kommer man inte av att trängas, stressas och köra som en biltjuv. Eller en dåre om ni hellre föredrar det. Att ha en bra rytm i både trafik och fart, är nyckeln till att komma fram fort och säkert.

En erfarenhet är av att jag åkt en hel del bil vet att vissa personer sitter i häcken och pressar ca 20 till 40 centimeter bakom. Mina ord till er alla är HÅLL AVSTÅND! Ni kommer inte fortare fram bara för att ni kör nära!

Något som jag avskyr är att om man själv bromsar att någon sitter i häcken på en. Fy fan!

Jag hoppas på att ni som läser bloggen får en tankeställare. Jag är arg över hur folk egentligen kör egoistiskt på våra vägar.

Summering:

Resan gjorde mig stark och att jag inser hur lätt eller svårt det är att köra. Idag kan jag köra till Ullared utan att tänka på en enda sak. Erfarenheten gör att jag kan köra vart jag vill utan att behöva tänka på hur jag ska göra. Jag bara tänker att jag kan.

Ja jag klarade det! Nu är jag hemma och tänker ta en lång vila tills min vardag börjar igen.

 

20140708-185415-68055285.jpg
Min moped och packning
20140708-185418-68058572.jpg
Har nått målet till Malmö

 

20140713-112847-41327168.jpg
Mellan Ängelholm och Magretetorp
20140713-112848-41328040.jpg
Äntligen hemma igen.

1 tanke på “Mopedresan berättelsen – Jag klarade det!

  1. GRATTIS CHRISTER
    Ja Du klarade det o det trodde jag också att Du skulle, Du gjorde det med glans. Så har Du ju också fått kämpa från första stund. Ditt positiva sätt att se på livet har tagit Dig framåt många gånger när andra skulle lagt av för länge sedan. Alltid lika roligt att ha Dig på besök, hoppas Du orkar göra om det. Massor av varma tankar från Din Jättestolta farmor. Tack för Du finns i mitt liv
    kram från Din farmor ulla

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

css.php