Jag har också blivit ofredad

Vi har pratat om våld och ofredande och allt annat i vårt samhälle. En gick fram till mig i samband när jag hade varit i en affär och handlat lite (tog 2 minuter, alltså in hämta skorna, då jag visste exakt modell och storlek.) och jag skulle gå till cykeln och låsa upp. En kompis var med mig och väntade på mig utanför. Vi skulle Cykla hem till mig och umgås lite. Då händer följande:

Mannnen kommer fram till mig och säger: – Har du fått pengar av Socialen bara för att köpa en cykel? (Minns inte exakt formulering.)

Jag: Nä! Varför tror du det? Och förresten…..

Mannen började gapa och skrika och det blev en massa munhugg. Dock har jag inte större minne av vad som sades. Men efter en stund så började han svära och skylla på mig. Efter ett tag hör jag (kort eller långt vet jag inte…) att en man längre bort hojtar om att han skulle sluta. Tittade runt och alla tittade på oss. INGEN ingrep och jag skämdes och hade alla konstiga känslor man kan ha när man blir utskälld för nått man INTE gjort.

Efter allt munhuggande, så muttrar jag i stil med ”jävla gubbe” eller ”dra åt helvete” eller likvärdigt. Han sa tydligen samma sak om mig. Men jag har ändå inte gjort något fel och jag förstår fortfarande inte vem han var.

Jag tog i alla fall cykeln och körde hem. En bit på vägen var jag tvungen att stanna och jag märkte hur obehaglit det var. Om jag hade haft en mobiltelefon, så hade jag ringt till min mamma och berättat allt detta. Men eftersom det var 1995 eller 1996 (ungefär), så fanns inte många mobiltelefoner i var mans hand.

När jag kom hem med min kompis, så kände jag behovet att prata med mamma om detta. Vi gjorde ingen anmälan. Än idag tänker jag på denna händelse och än idag känner jag inte större behov att prata om det mer än att skriva av mig och berätta för er läsare.

Mina frågor är många, vad skulle jag gjort annorlunda? Det är den enda frågan som jag har just nu. Idag skiter jag i mannen som gjort som han gjort. Jag har inget agg emot honom. Om jag träffar honom så rycker jag mest på axlarna. Men händelsen sitter ändå som en tagg i mig. Men just nu är det mest som ett mindre molande stick än att smärtan är vass som om du blir knivhuggen.

Jag tycker idag att klimatet av vad som hände då och vad som är idag har förändrats mycket. Det är både hårdare och kallare. Men ändå inte.

Vi pratar om våld och vi pratar hela tiden också om ofredande och massa andra brott. Varför hör man på radion att våldet INTE har ökat, men det har blivit råare. Sedan sker det inget. Inget nytt lagförslag om att straffen ska skärpas eller liknande. Jag tycker oavsett vad det än är, så anser jag att man borde göra något. Jag gör nått med att upplysa er läsare att din fru, flickvän, man eller sambo eller barn just nu kan ha blivit utsatt för ett brott. När du sitter och väntar och tittar på TV, eller på jobbet av någon anställd eller varför inte när personen i fråga bara går och handlar.

Jag tycker att man måste fundera på vad är ens integritet är värt och varför måste man kränka detta?

Det är inte första gången man har blivit kränkt, men denna historien (ovan) har varit en påtagande händelse som gör att man blir trött. Ofredad vill man inte bli.

Civilkurage och mänskliga rättigheter och mer om LSS

Om man då ska anlita konsult eller föreläsare, så ska den anlitas för dessa ändamål:

1: Ska följa mänskliga rättigheter
2: Ska följa etik och moral
3: Ska ha civilkurage
4: Ska även ha en människosyn som gör att man inte ska skämmas när man anlitar dessa personer eller organisationer.

Jag anser också att man inte ska spara in på saker som gör att många som har LSS inte kan leva sina liv som en ”normal” person kan leva. Ge dem assistenter till läger och andra nöjen. Ordet är idag givmildhet. Inte riva den bro som personen går på. Eller klippa den tråd som man hela tiden får balansera för att inte sticka ut i mängden. Man måste idag vara normal för ett normalt samhälle som hela tiden blir ihop-stramat.
Vill vi leva ett sådant samhälle?`
Vill du leva ett sådant samälle som trycker både funktionshindrade och andra människor i ett utanförskap?

På båda svarar jag med ett rungande NEJ!

Vi vill att alla inte ska fastna i ett utanförskap och bara sitta inne. Vad var det Fredrik Reinfeldt hela tiden har sagt? Jo att man inte ska fastna i utanförskap och börja jobba. Vaddå jobba? Det finns personer som inte ens kan jobba, men vill vara delaktiga i en vardag och inte hamna i utanförskap.

Att få vara med på läger eller andra aktiviteter eller delta med en stödfamilj betyder oerhört mycket för många funktionshindrade. Oavsett om dem är blinda eller inte kan röra sig fullt ut. Eller är döva. Ja det finns många i vårt samhälle som behöver den hjälp som många faktiskt har rätt till, men inte får på grund av många skäl och som jag inte alls förstår. Då lagen är tydlig.

Etik och moral och människosyn är vad jag anser. Oavsett att man kan ha en dålig dag. Eller dålig vecka. Så betyder det inte att jag står bakom dessa personer fullt ut. Jag har mina funktionsnedsättningar, men jag står ändå till 1000% bakom dessa personer som söker eller sökt LSS och är förtvivlade att dem inte får den hjälp dem har rätt till. Jag vill att dem ska få rätt och jag vill att dem ska ha den hjälp man har rätt till. Eller som en LSS-handläggare säger: Det är praxis. Vad är det idag? Reglerna ändras från år till år och givetvis från decenium till decenium. Men vad jag vill säga också är att många kommuner tittar sig blint på ordet ”spara”. Där av blir det inte humant. Hur kan en person få 13 timmar assistans, när personen fick 60 timmar innan? Ingenting har förändrats. Det kallar jag INTE humant att minska på den tiden.

Jag vill att alla människor ska inse att alla är lika värda och att många behöver extra hjälp i vårt samhälle. Idag tycks det inte se så ut. Men jag vill (inte bara jag ensam) att ALLA ska ta sitt ansvar och försöka prata med politiker, skriva och påverka att man inte gör på detta viset, sedan anser jag att vissa politiker och tjänstemän säger korkade saker. Men att många inser att man inte kan göra på det viset.

Jag jublar och tackar Halmstads Kommun att dem la ner den kursen eller föreläsningen KommunLex och att personen bakom också bett om ursäkt.

Där finns det i alla fall civilkurage från Halmstad Kommuns ledning. Men vad hade hänt om Kalla Fakta inte sänt programmet? Ingen kommer att veta. Jag är glad för att Kalla Fakta och TV4 visar hur det egentligen fungerar i Sverige. Inte bara det där om LSS. Utan även om andra saker. Men det är en annan historia.

Detta är det 3:e inlägget om Kalla Faktas inslag sedan i Söndags (2013-11-10). Det kommer inte bli mitt sista, men jag kommer inte att skriva mer på ett tag, då jag redan sagt min mening. Men om det dyker upp något mer kring detta med LSS eller annat som driver mig att skriva, så kommer jag att göra det med besked.

Tack för ordet!

Sedan vill jag tacka alla på Facebookgrupper m.m. för att ni läser min blogg. Läs den då och då. Ni kommer att få läsa om än det ena och än det andra i framtidien. Jag vill förbättra och påverka via min blogg. Sprid bloggen till nära och kära och andra som kan behöva läsa denna blogg.

 

Mer reaktioner om Kalla fakta och LSS

Läser olika tidningar om att vissa kommuner vill spara för dem ”svaga” i samhället och som behöver LSS. Nu ville Stockholm spara in på Daglig verksamhet. I och med Kalla Faktas inslag ”Avslag till varje pris” gör mig mer fundersam hur politikerna egentligen tänker. Läser Föräldrarkraft och även kvällstidningarna om Kalla Faktas inslag. Det är oroväckande om varför kommunerna till varje pris vill sänka kostnaderna till dessa grupper. Vård kostar. Även om det är en stödfamilj eller en kontaktperson eller assistenter. Falkenberg har försökt dra in saker och även om det pågår i det fördolda, så tror jag att Falkenbergs kommun också ger avslag bara för att spara pengar, men säger något helt annat.

I skrivande stund fick jag reda  på att Halmstad skulle anlita samma föreläsare som visats i Kalla Fakta. Men som (enligt mig och många), så ställdes denna föreläsning in. Jag gillar ingen kommun som försöker till varje pris spara in på självklara saker som assistans och andra saker som funktionsnedsatta personer behöver enlgigt LSS.

Här nedan så ber jag er att klicka på ett par länkar som jag läste under gårdagen.

http://www.expressen.se/gt/han-lar-kommuner-att-nobba-handikappade/

http://www.expressen.se/gt/ilskan-efter-skandalen-ar-helt-oacceptabelt/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17817053.ab

Ring P1:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/279897?programid=1120&playepisode=279897

Föräldrarkrafts artiklar:

http://www.foraldrakraft.se/articles/avslag-till-varje-pris

http://www.foraldrakraft.se/articles/skr%C3%A4mmande-var-finns-medm%C3%A4nskligheten

http://www.foraldrakraft.se/articles/rbu-vill-ha-h%C3%A5rdare-tag-mot-kommuner-som-missk%C3%B6ter-lss

http://www.foraldrakraft.se/articles/vidrigt-betala-konsulter-f%C3%B6r-att-hindra-st%C3%B6d

http://www.foraldrakraft.se/articles/be-om-urs%C3%A4kt

http://www.foraldrakraft.se/articles/konsulten-beklagar-sitt-spr%C3%A5kbruk

I sista artikeln från Föräldrarkraft ber konsulten om ursäkt. Men skadan är redan skedd och jag anser att handläggarna borde ha mer civilkurage och säga till om något är fel under en föreläsning eller kurser dem går på. Samtidigt ska socialcheferna veta först vad det är för föreläsningar dem anlitar innan dem anlitar dessa personer, så som Jonas Reinholdsson, men i skrivande stund bett om ursäkt.

http://bjornalvebrand.wordpress.com/2013/11/11/avslag-till-varje-pris-visar-ett-samhalle-i-sonderfall/

En blogg som jag inte läst så mycket, men har liknande reaktioner så som jag skrivit i tidigare inlägg (http://diggo.se/lss-och-kalla-fakta/) och jag menar på det att det är vidrigt sätt att ha en sådan människosyn.

Tänker inte skriva mera och tycker du ska läsa igenom artiklar m.m. och sedan tycker jag ni ska ta en funderare och kanske göra en protest eller skriva nått till våra tidningar och makthavare och tala om att vi inte vill ha det på detta viset.

Det finns många bra åsikter i Ring P1 och andra sociala medier.

Mina reaktioner är att jag är mycket arg och upprörd över dessa händelser och gillar inte när kommuner försöker spara in saker som dem inte har någon speciell kunskap om. Vård kostar och vård måste en handikappad få. Har personen rätt till 60 timmar, så ska man inte få 13 timmar. Där av blir jag arg.

Jag är också en av de drabbade mobboffren på 90-talet

När jag gick i skolan från 1980-talet och nästan hela 1990-talet har jag blivit mobbad. I olika former. Åtminstånde från högstadiet (Från 7:e klass) till hela gymnasietiden. Mobbningen har varit oftast olika. Men första tiden har det varit ”glåpord” så som förvrängning av mitt namn. Alltså att de inte säger mitt namn normalt, utan haft ”ske-ljudet” i namnet m.m. Andra fall har det varit ren och skär och total mobbing, att de spottar och blåser rök i ansiktet och bokstavligt talat ”leker” med en som om man var en trasa. Andra sätt är den totala utfrysningen som jag var med om i sörre delen av gymnasietiden. Alla säger att man inte ska bry sig. Andra säger att man måste göra något åt det, men ändå hände inget. Den enda som jag vill tacka och tyvärr inte kan och vill nämna i namn var händelsen utanför en gammal biljardhall på Storgatan i Falkenberg. Jag och min klasskamrats broder var där och provade att spela lite biljard. Händelsen är preskiberad och idag vet jag att dessa inte kommer att göra mig eller andra illa. Snarare tvärtom. Om De ser att jag råkar illa ut, så kommer dessa att hjälpa mig sa dom.

Idag minns jag inte villka dessa är och idag är jag glad över att dem bad om ursäkt.

Den händelsen skedde ungefär så här:

Jag och kompisen var på biljardhallen. provade som sagt på lite biljard. Tack vare en snäll kille som hade biljarden, fick vi spela gratis. Men den glädjen försvann så fort dessa killar kom och började blåsa rök i ansiktet på oss. Framförallt mig. Jag har astma och jag visste redan då att det var tillåtet med att röka där inne, men just i det tillfället så var det väldigt lite rök och man kunde vistas i dessa lokaler.

Men vi fick i alla fall ”fly” från lokalen och ut på Storgatan. Vi gick vänster ut mot kompisens bostad. Då var det någon som spottade i mitt hår och det var inte en liten spottloska som hamnade på mitt huvud.

Sedan såg 2 lärare som igentligen jobbade på en annan skola i stan. De skrek till dom att sluta och eftersom jag var helt knäckt och grät (tror jag i mitt minne) och att jag fick komma in och tvätta bort spottloskan i skallen.

Helgen kom och gick. Måndag morgon (tror jag det var) Ringde det på lärar-telefonen i klassrummet. Läraren sa att jag skulle upp till Kuratorn. Där satt 2 av 3 eller 4 killar på dennes kontor. Dessa bad om ursäkt och det tycker jag än idag att det var mycket starkt av dessa personer. Idag vill jag gärna träffa dessa, men har idag ingen aning om villka dessa är. Men en av dessa TROR jag att han spelar gitarr i ett av våra lokala band i min stad.

Men eftersom detta var en av händelserna som jag kunde avhysa och att dessa fick be om ursäkt, så har ändå den vardagliga mobbingen fortsatt. Det är inte den mobbingen med glåpord eller den fysiska med slag och sparkar som är värst. Det är den tysta mobbingen, alltså dessa som bara står och tittar på. Den andra är utfrysningen. Den råkade jag mest ut för under gymnasietiden.

Sedan har det varit så när det gäller grupptryck, att man av någon konstig anledning följer med dessa som mobbar. Civilkurage är vad ordet heter för att bryta denna konstiga jargong alla har. Det spelar ingen roll att man skämtar eller vad det än är. Bara alla är med på det. Sedan kan man skämta, men personen som skojar och skämtar inte ser att personen inte är med på dessa skämt. Att man tar illa vid sig. Som exempel när man försöker prata allvar om en sak och då börjar motparten skämta om vissa saker i en viss fråga eller mening man slänger ur sig. Jag förstår inte varför vissa hela tiden ska lägga det för vana att göra så. Själv förstår jag att man skämtar om felsägningar m.m. Det är ju spelets regler. Men ibland går det till överdrift och då kan man bli sårad. Vissa personer förstår inte jargongen som pågår i olika arbetsplatser. Där av kan man tolka det som mobbing eller fel i kemin m.m.

Jag har blivit mobbad på 90-talet, ja, men vad jag vill berätta är att man inte ska bry sig. Jag anser att man ska bry sig mera idag. När det idag till och med är bevisat att många inte ens har civilkurage i vårt samhälle. Beviset är av den anledning jag läst i media om en äldre person som råkade ut för en vilt-olycka och inte fick hjälp av medtrafikanter. Han var nästan dräkt av sitt eget blod och ville ha hjälp.

En historia till:

Jag var ute på stan en gång. Då såg jag men man som låg i en parksoffa vid stadshuset. Jag gick själv fram och frågade hur det var fatt. Han svarade med att han mådde bra och tackade för att jag gick fram och frågade. Jag blev överlycklig av den tacksamheten. Än idag blir jag rörd över att denna personen tackar mig för en sådan självklarhet som alla borde göra oftare. Samma sak gäller när man är på konserter och andra stora evenemang och arrangemang. Hur mår personen bredvid? Kan man göra vad som helst? Och så vidare.. Det är för min del en självklarhet för att försöka göra alla som är i närheten att må bättre.

Att jag själv varit mobbad och att jag själv vill göra något åt detta har jag försökt nu i flera år. En sak är att jag startade en facebook-grupp som heter ”Nej till våld och droger – NTVOD” och att jag försker debattera genom att blogga m.m.

När det gäller mobbing som skett i allmänhet och allt med Instagram och det som skett i skolan i Göteborg och på nätet m.m. gör mig än mer förbannad. Jag läser idag i kvällstidningarna (Aftonbladet och Expressen/GT/Kvällsposten om just dessa saker om just #mobbing #mobbad m.fl. Kampanjen är storslagen och det är inte helt fel att jag (Christer Eklund) som driver diggo.se också skriver om sig själv och om just mobbing. Att jag själv är drabbad och att jag lätt tar åt mig, vet jag inte. Men än idag är det som en tagg i bröstet att inte skolan eller andra vuxna kan göra något åt detta. Att jag helatiden hör från klasskamrater att jag inte ska bry mig gör mig än mer galen på detta tjat. GÖR NÅGOT ÅT DET ISTÄLLET!

Vad jag menar är att man ska prata med personerna istället som mobbar och att man till en viss gräns även kan bli kompisar med dem istället.

Ja jag har inte dem direkta lösningarna, men jag lovar att jag vill göra något åt detta tillsammans med svenska folket.

Vid pennan:
Christer Eklund
dirver bloggen Diggo.se

 

Upploppen i förorten

Jag kan inte förstå mig på att folk ska ge sig på räddningstjänsten med stenkastning. Räddningstjänsten SKA hjälpa oss medborgare och släcka bränder och hjälpa oss sårade personer som råkat ut för exempel en olycka. Dessa vill inte något ont! Till och med poliser tjänar allmänheten. Jag tycker att dessa upplopp är idiotiska. Ingen har till gagn med all denna förstörelse. Det enda som tjänar på dessa krossade rutorna är företagen som sätter in nya glas. Men inte heller dessa gillar att sätta nya glas hela tiden när folk förstör.

Samma sak gäller det att bränna skolor, bilar och andra ägor gör mig än mer förbannad. Jag tycker inte det är någon vettig lösning med att vandalisera en stad eller en förort på detta viset. Ha mer civilkurage än så! Man bygger inte dialoger genom att slå sönder saker och ting och man bygger inte heller inte relationer mellan politiker och myndigheter heller. Jag tycker att man ska sätta sig ner och tänka över vad som är vad, istället för att gå ut och ha ett tillhygge och gå bärsärkagång genom att slå sönder hela stan, då ingen tjänar på detta elende.

segregationen är stort på många ställen och jag är inte emot invandring på det viset, men jag tror alla håller med mig när jag säger att vi tar emot alldeles för många flyktingar. Men samtidigt vill jag gärna ha in flyktingar. Jag gillar när det händer saker runt om. Exempel musik-kulturerna m.m. Jag gillar mycket kring olika kulturer, som jag inte kommer på just nu, men jag anser att vi ska värna för att inte stjälpa invandrare som kommer hit. Ingen vet mer än de själva vad dem råkat ut för.

Näthat och kvinnohat – Måste bekämpas!

Vi måste beskämpa näthatet och bekämpa det som pågår med kända som okända kvinnor runt om i världen. Varför kalla dessa hora och andra hemska saker? Nä sluta! Avskyr att bara tänka på vad de skriver på nätet. En kvinna hade civilkurage och sa ifrån H&M, men fick en bomb av näthat och sexistiska påhopp och att hon skulle ta sitt liv på ett eller annat sätt. FY FAN! Nu måste detta hat sluta. Jag avskyr detta hat!

När jag tänker efter av detta inlägg ovan som jag skrivit på Facebook, så reagerar jag en hel del om vad bland annat Jenny Alversjö och Titti Schultz drabbats av. Jag blir bara så förbannad av att folk hotas till livet av sina åsikter. Visst när män skriver saker, så blir det minnsan inte lika stor uppmärksamhet, men så fort kvinnor gör det, så är det En stor orkan i ett litet vattenglas. Eller ett stort plask i en mycket liten ankdamm.

Funderar på flera saker: Att någon tjej är ful? Ja det finns olika tycken om utseende, jag är själv lite sådan. Men jag säger inte det rakt ut. Vill hylla Jenny och Titti i att dom har civilkurage om att våga berätta. Även deras kollegor och vänner som var med i Uppdrag Granskning och om den video som florerar på youtube och övriga sidor på nätet.

Att man måste stänga av kommentatorfältet bara för att folk inte cencurerar sina inlägg, utan att en moderator måste göra det åt folket är helt löjligt. Jag har tänkt många gånger att skriva nått vulgärt, men har hellre en konstruktiv kritik och att tala om vad jag tycker vad människan gjort för fel istället att ge personliga angrepp. Jag har en grupp på Facebook som säger ”Nej till våld och droger”, borde snart bytas ut mot ”nej till våld och droger och hat”. Så att folk fattar att vad jag menar. Men eftersom NTVOD (Nej till våld och droger” har funnits ganska länge på nätet, men ändå varit lite ”dold” i sammanhanget, så anser jag att vi borde debattera detta mot våld och mot det hat som skrivs på nätet och kvinnohat. Det finns hot och annat för oss män, men tydligen inte i samma utsträckning.

Jag har tittat på Uppdrag Granskning och jag har även funderat hur äckliga kommentarerna är och även brev och annat som kvinnorna får. Allt från Basebollträ i Fi**an till steka brösten och så vidare gör mig än mer arg. Varför skriver man på det viset? Visst jag kan förstå i vissa fall om personen inte gjort något bra jobb och råkar skriva i stridens hetta, men det här?

Vi lever på 2000-talet och jag funderar igentligen om rättsväsendet och övriga har en aning om vad som pågår på nätet. Att även lägga ner en förundersökning innan man ens läst kommentarerna på Facebook gör än förbannad. Dag 1 kommer anmälan in till polisen, Dag 2 lägger polisen ner den. Utan att göra ett enda dugg. Tills media informerar detta. Tydligen har media mer makt än vad en enskild medborgare i detta landet.

 

ibland finns det bra människor

För några månader sedan så inträffade det en misshandel på en före detta arbetskamrat. Min nuvarande arbetskamrat som är kompis med den andra killen blev misshandlad och Min kompis grep in, för att han inte ville se sin kompis bli halvt ihjälslagen. På grund av det så bröt han lillfingret (Min nuvarande jobbarkompis.).

Jag vet att man inte bör kallas för hjälte eller nåt i den stilen, men han var värkligen det med ett stort H! Jag tycker att fler människor borde ha mer civilkurage och försöka bryta slagsmål och misshandel som pågår. Inte se på!

 

bildbyline

css.php