Ska fatta mig kort angående funktionshindrade och den debatt jag har skrivit om här.
Vad jag försöker säga är: 1: Vi vill ha samma eller högre pension/lön/ersättning när vi hjälper till på företag
2: Vi vill att man inte ser funktionshindret som ett hinder, utan en möjlighet till att få hjälp
3: Vi vill att alla ska vara lika värda oavsett vad och vem man än är.
4: Att LSS och en ”vanlig” lön är skälig, oavsett hur lite eller hur mycket man arbetar, samt att en del av lönen hamnar i tjänstepension eller andra sparande för att få ett drägligt liv från 65 års ålder, då LSS upphör.
5: Att utnyttjande av funktionshindrade ska sättas stopp på alla arbetsplatser oavsett om det är en dagcentergrupp eller integrerad dagcenterverksamhet. Alltså att både stat, kommun och företagen ska ge skäliga löner och pensionsavtal oavsett hur lite eller hur mycket kapacitet den funktionshindrade arbetar.
Jag anser att det finns olika saker som kan göras: Staten/kommunerna/Företagen kan få mer bidrag för att ”anställa” funktionshindrade. Staten/kommunerna/Företagen i sin tur kan hjälpa personen att lägga undan till pension från 65 års ålder. En skälig ska vara så mycket att man slipper bostadstillägg eller bostadsbidrag, det tjänar både staten och övriga samhället på i slutändan.
Jag anser att bidragen ska minska, men samtidigt om man måste ha bidrag, så ska dessa vara såpas mycket mer än vad man får idag.
