Sofia Wistam är visst beroende av Treo!

Jag är inte speciellt insatt i missbruk som missbrukare, eller? Ja jag ”missbrukar” Coca Cola eller annan läsk då och då. Men hellre Cola än Treo.

Men det resonemang som Sofia Wistam har gör mig tokig. ”Jag är inte missbrukare, men jag behöver Treo för det är gott och uppiggande. Jag kan ha uppehåll”.

Ja jag förstår inte hennes snack. Jag förstår inte hennes debatt kring detta. Jag har hört att många till och med dör av Treo och andra värktabletter. Jag har hört att många kan skada sig mer av tabletterna när man ta de regelbundet än när man värkligen har smärta. Jag avskyr Treo och jag äter knappt värktabletter förhuvudtaget. Men när Sofia säger att hon äter Treo som en annan knaprar godis, då blir jag arg. Treo är inte alls bra för kroppen och utsätta sig för detta. Jag tycker att Dr Mikael gör denna intervju klockrent bra och förklarar att man INTE ska ta dessa preparat i onödan. Jag har själv mediciner som  jag kanske tar 1 tablett om året eller vid verkliga behov. Så som Ipren eller Alvedon eller liknande. Jag har andra mediciner som jag MÅSTE ta varje dag, så som astmamediciner. Men jag anser att vi måste vara mer restriktiva kring hur vi använder mediciner för huvudtaget.

Jag har alltid påpekat att om man har lite huvudvärk och den molande värken när man har mensverk eller en annan lättare värk, så anser jag att man måste stå ut och oftast talar kroppen om att det är något som är fel. Exempel huvudvärk:
Det kan vara usel luft
Det kan vara att man behöver dricka vatten eller äta mat
Du behöver sova
Du kanske behöver röra på dig.
Det kan bero på mat som man inte tål osv.
Jag anser att vi måste tänka om i vårt moderna samhälle. Många tar tabletter bara för att de fått en fis på tvären. Ja det låter komiskt, men så är sanningen. Jag är inte alls glad för att vi människor nekar larmen och att vi bara knaprar i oss tabletter som det vore godis.

Nä tänk om före och tänk om innan det sker. Precis som Dr Mikael sa: Det låter som man tar på sig säkerhetsbältet efter olyckan.

Sedan har jag andra personer som är beroende av olika slag och jag vet att när man har beroende av nått, så är det abstinens av det man har ett begär av. Visst jag kan vara sugen på Cola klockan 9 på morgonen, men jag dricker inte det. Förr drack jag Cola mer eller mindre varje dag. Idag har jag dragit ner det till ca 1-2 ggr/veckan. Cola är skit och samma sak är med andra ämnen.

Jag är djupt arg på Sofia Wistam som påstår att det inte är ett beroende när hon beskriver ett beroende. Hur i helvete inser man inte det då när Dr Mikael säger detta. Jag tycker ni ska se på klippet nedan om just detta och bedömma själva, men jag var bara tvungen att skriva om detta och reagera av mig. Jag älskar Sofia Wistam och dess program när det gäller Sofias Änglar och allt vad hon gjort osv. Men när hon inte inser att hon ÄR beroende, då får hon själv söka hjälp ändå.

Beroende är människan av olika slag. Men att ta mediciner som man inte behöver är inte ett beroende, ja man har alltid ett beroende vakren man vill det eller ej. Jag anser att vi måste tänka om och det nu. Alla mediciner vi tar kommer så småningom ut i naturen och det kan ske skador där också av alla dess ämnen.

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=3175092

 

Dubbelberoende är inte bra!

Jag är emot godman som är ens förälder eller en mycket nära släkting. På grund av att det blir dubbelt beroende. Jag menar att barnet i frågan ska kunna klara sig själv och försöka vara mer självständig och ta större ansvar. Visst man kan vara tajta för det, men att försöka släppa på småsaker…. Då växer ert barn och då kan ni också växa av att barnet växer osv.

Att vara i beroendeställning är inte det bästa och det blir oftast bara sämre med tiden om barnet vill bli mer självständigt. Oftast sker det när ens barn är funktionsnedsatt och har olika funktionshinder på ett eller annat sätt. Be barnet eller den ungdommen att försöka själv och så vidare gör att barnet/ungdommen växa. Jag menar att om ens barn lever med exempel down syndrom, så ska man pusha så gått det går. Om exempel några vill spela teater, så får dessa göra det och så vidare. Man ska inte kolla på det negativa hela tiden. Jag menar släpp taget, även om det är svårt som förälder. Oavsett om man är god man för personen i fråga eller inte.

Jag har en hel del åsikter om just godman-skapet. Vi måste ha bättre regler och mer kontroll, även om jag inte är för just ett kontrollsamhälle, så är det ändå individer som blir drabbade. Det finns flera exempel på hur vissa saker har blivit missksötta och det gillas inte.

Att bli beroende av sin mamma bara för att hon har ens pengar är inte heller okej. Mamma ska vara en mamma och inte en ”bank”. Det kan den externa godemannen vara.

Jag har tidigare bloggat om just detta med funktionshinder och att jag tycker en del saker. Jag blir bara frustrerad när det på ena sidan är brukare och på andra sidan föräldrar som tror sig veta saker och ting. Det blir fel och då kan allt bli galet. Visst svåra samarbeten och svåra överenskommelse så kommer man inte vidare. Vi måste samarbeta för att vi ska kunna komma vidare i den fråga som är aktuell.

Samma sak gäller beroendet kring god man och ens släkting. Visst det snackas om anhöriga och vem som helst kan vara en anhörig idag. Vän, kollega och som redan är dina släktingar och familj.

Idag är det många som har beroende på ett eller annat sätt inom familjen. Alla måste kunna klara sig själv i den mån man själv klarar av.

Jag ser hela tiden att föräldern vars barn är funktionsnedsatt sitter nästan med hanfängsel för att barnet inte får eller tror sig inte kunna klara av vissa saker. Självklart ska man pusha på ens barn för att dessa ska klara av mycket i ens liv framöver. Vissa som jag märker i min omgivning tänker inte på det viset. Kan bara se på GladaHuddikteatern och på ”Hur många lingon finns det i världen” och ”Hur många kramar finns det i världen”. Mycket är fördommar och mycket är också sådana saker man slits av känslor om hur mitt barn klarar av eller ej. Visst det kan bli motgångar, även med ”normalstörda” barn och ens familjer. Inget illa i detta. Men iblan måste man låsa upp handfängslet eller klippa navelsträngen för att ens barn ska försöka klara sig själv.

Jag vet att många föräldrar inte vågar klippa av banden på det sättet. Jag vet också att det blir flera gånger svårare om barnet dessutom är funktionsnedsatt. Vi måste jobba på barnets självförtroende och självkänsla hela tiden. Vi måste också jobba med att försöka släppa på tyglarna. Framförallt när barnet har flyttat hemifrån.

Jag kan säga att jag var 7 år när jag åkte buss ända ner till Malmö för första gången (ungefär) och några år senare var jag kring 10 år när jag flög för första gången till Östersund/Åre/Trillevallen. Få föräldrar vågar inte ens släppa barnet för att köpa glass. Visst jag kan förstå trafikläget om vart man bor och så vidare, men man måste se barnet och inte ens eget perspektiv hela tiden. Låt barnet växa i sina uppgifter. Då kommer barnet att klara sig bättre som vuxen.
Jag tror inte att jag hade klarat av att resa halva Sverige runt med tåg och buss om inte min mamma hade släppt på dessa tyglarna. Idag är jag en ganska van resenär och har åkt både tåg och buss sedan jag då var 7 år. ENDSAM.

Vi måste lära barnen mer ansvar. vi måste lära våra barn hur man ska se på saker och ting i världen och i ens närhet. Idag blir vi mobbade av olika skäl. Allt kommer att innefatta att många hamnar i utanförskap med mera om barnet inte får rätt stöttning och rätt pushning för att det ska komma vidare i livet.

Än mer noga är det med när barnet är funktionsnedsatt och har sina brister och har svårt med verklighetsuppfattningen och inte en uns koll på sin ekonomi, så ska mamma vara mamma och inte en god man. Men som jag skriver, så ska detta övervägas också visst man kan vara god man och vara förälder också. Men det får stå för fall till fall. Jag tänker inte säga att man ska förbjuda, men att tänka på hur konsekvenserna är om beroendeställning.

css.php