Höjdpunkter under året 2015

Ytterligare ett år har gått. Planeringen för i år sker med blandad förtjusning. Körkort är ett av de högsta ljuspunkterna i år. Pluggandet pågår nästan hela tiden. En av de andra högsta ljuspunkterna kommer också vara att jag ska på en Roxette-konsert. Min första konsert någonsin med just Marie och Per – Roxette.

Har levt utan körkort i större delen av mitt liv. Jag har märkt att jag ibland saknar det. Så som att lasta bilen och köra till tippen, eller till något specifikt ställe och lämna och/eller hämta saker. Att ta med mer saker på resan än vad man kan göra när man exempel åker tåg/buss/moped.

Jag förstår för dem som har bil också känner sig friare än dem som måste ta buss eller tåg eller taxi till dit man ska. Men jag kommer nog att märka det mer när jag väl har körkort. Friheten till körkort måste nog kännas helt underbart och att man växer som människa och kanske något som ”fattas” som att bli ”riktigt vuxen”. Jag vet att man är det kring 20-25-årsåldern. Men att man har ”högre” behörighet av att köra ett fordon än vad man har idag. Men delvis så är det av ekonomiska skäl jag har avstått med att använda bil och att ta körkort. Men för ca 15 år sedan. Då var jag omkring 20-21 år gammal. Men då hade jag väldigt mycket omkring mig. Lite väl många järn i elden just då. Dels var jag mer motiverad till att övningsköra än att läsa på teorin. Sedan kände jag då att det rann ut i sanden. En lätt besvikelse då för min egen del. Idag har jag många erfarenheter rikare och har nog mer inspiration och lite mera glöd på att ta detta körkort.

Roxette är också en höjdpunkt. Har aldrig varit på en Roxette-konsert. NÅGONSIN! Har varit på Gyllene Tider-konserter och Per Gessles solo-konserter. Men aldrig en konsert med både Marie och Per tillsammans. Dock vet jag att Marie blev inbjuden med att sjunga ”När alla vännerna gått hem” på Återtågets sista konsert på Tylösand. (Tror jag det var).

Utvärdering av Marie Fredrikssons engelska soloskiva

Att utvärdera Marie Fredrikssons musik så tror jag influenserna är tagna från bland andra Louise Hoffsten med den rythm and blues soim oftast präglar hennes plattor. Att exempel höra på Marie Fredrikssons musik och höra vissa partier av musiken om och om igen. Det kan vara ett solo, arrangemanget i sin helhet (bas, gitarr, munspel, trummor och sång och andra instrument.) Men att även lyssna på ett specifikt instrument, så som exemel munspel eller gitarr i ett visst solo får man oanade idéer om hur man själv vill ”bygga” sin musik.
Att börja vakna mer och lyssna på äldre musik och blanda det med nytt blir man också glad över. Men det nya får inte ta överhanden, utan det få vara lite gammalmodigt också. Hellst ”hemmagjort” på ett proffsigt sätt.
Vissa låtar, grupper och artister och musiker som kan mycket av musiken gör mig än mer fascinerad av hur att man också blir imponerad över musikens framfart genom åren.

Jag visste exempel inte vem Jeff Beck var förrän jag såg honom på TV och på ”Rock and Roll Hall of Fame 25 year” som visades på SVT dagen innan nyår och repris på webb och på TV. Nu visar det sig att han är en av världens mest respekterad av andra gitarrister. Dock visste inte jag vem han var för än jag blev tipsad att se TV-programmet. Jeff Beck är också en av personerna som är med i den ”gyllene” gruppen av en skara musiker, artister och grupper som är medlemmar i ”Rock and roll hall of fame”. I skrivande stund så håller jag på att samla många av Hall of fame-artister/grupper på CD. Att själv ÄLSKA musik, men inte själv är jätteduktig på instrument.

Bästa ballad på plattan är: A table in the sun
Ett bra gitarr-solo parti vid mitten av låten.

Övriga låtar: 2:nd Chance är blev en singel och påminner bland annat Louise Hoffstens låtar. Alltså lite Rythm and blues och Blues.

/Christer Eklund

css.php