Ytterligare ett år har gått. Planeringen för i år sker med blandad förtjusning. Körkort är ett av de högsta ljuspunkterna i år. Pluggandet pågår nästan hela tiden. En av de andra högsta ljuspunkterna kommer också vara att jag ska på en Roxette-konsert. Min första konsert någonsin med just Marie och Per – Roxette.
Har levt utan körkort i större delen av mitt liv. Jag har märkt att jag ibland saknar det. Så som att lasta bilen och köra till tippen, eller till något specifikt ställe och lämna och/eller hämta saker. Att ta med mer saker på resan än vad man kan göra när man exempel åker tåg/buss/moped.
Jag förstår för dem som har bil också känner sig friare än dem som måste ta buss eller tåg eller taxi till dit man ska. Men jag kommer nog att märka det mer när jag väl har körkort. Friheten till körkort måste nog kännas helt underbart och att man växer som människa och kanske något som ”fattas” som att bli ”riktigt vuxen”. Jag vet att man är det kring 20-25-årsåldern. Men att man har ”högre” behörighet av att köra ett fordon än vad man har idag. Men delvis så är det av ekonomiska skäl jag har avstått med att använda bil och att ta körkort. Men för ca 15 år sedan. Då var jag omkring 20-21 år gammal. Men då hade jag väldigt mycket omkring mig. Lite väl många järn i elden just då. Dels var jag mer motiverad till att övningsköra än att läsa på teorin. Sedan kände jag då att det rann ut i sanden. En lätt besvikelse då för min egen del. Idag har jag många erfarenheter rikare och har nog mer inspiration och lite mera glöd på att ta detta körkort.
Roxette är också en höjdpunkt. Har aldrig varit på en Roxette-konsert. NÅGONSIN! Har varit på Gyllene Tider-konserter och Per Gessles solo-konserter. Men aldrig en konsert med både Marie och Per tillsammans. Dock vet jag att Marie blev inbjuden med att sjunga ”När alla vännerna gått hem” på Återtågets sista konsert på Tylösand. (Tror jag det var).
