Jag kan bli upprörd om flera saker i samhället, men när det rör sig om barn så höjer jag rösten utan dess like! När ett barn blir tillsagd att gå hem efter att han har spelat dåligt, då blir jag arg. Föräldrar och sport hör inte ihop på det sättet. Det är tränaren och laget som avgör om man spelat dåligt eller ej. När man är kring 10 år gammal, så ska man tycka det är kul att spela, inte ha en massa krav om och när man ska göra vad. Visst – Krav för att spela bra och ha kul. Kravet är också att komma på träningarna med glatt humör och ha kul att spela. Inte att ha det kravet att man spelar dåligt eller att föräldern ska ha högre krav än tränaren. I idrotten så är det barnet och tränaren i centrum. De ska ha respekt för varandra och om barnet visar sig må dåligt. Så ska tränaren prata med honom eller henne. När det gäller hemma, så är det föräldern och där på skolan etc. så är det de vuxna som ska visa föredömmen till barn och ungdommar.
Jag är så jävla förbannad över vad detta skett i denna artikel som det står i Sportbladet och Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/innebandy/article14179552.ab
