En önskan som nu är sanning är att jag nu fått en slide-show med lite bilder från i somras när jag var ute med mopeden till och från Malmö. Dock är de tagna med en mobilkamera, men dessa duger gott när man bara ska visa bilder. Budskapet kommer fram som jag vill visa.
moped
En resa i Sverige och en inre resa
Det största målet är Sverige runt, men under resan har jag delmål. Exempel ett delmål är Östersund.
Jag kommer att skriva ”Delmål ort” och sedan blogga/lägga ut foton om detta.
Resan startar i Falkenberg och norr ut. Sedan sicksackar jag genom landet upp till Treriksröset. Sedan följer jag mot Haparanda, Luleå, Umeå och sist men inte minst Smygehuks hamn utanför Trelleborg som är den sydligaste punkten i vårt land.
Detta kommer att innebära en mycket lång resa och många timmar bakom ratt och i bilen. Jag kommer både att sova och att sitta och köra, en också vissa göra vandringar m.m.
Jag håller nu på med planeringen som ska ta mig till en livs resa. En resa som kommer att förändra mitt liv. En resa genom tankar och funderingar kring mitt liv. Men också en resa där jag kan dela med mig med foto och tankar under resan med min blogg. Jag har ungefär 10 huvudmål på min resa, orter, platser runt om i Sverige. Delar av dessa är rena fotoplatser, andra platser är bara för att jag kan säga att jag varit där. En ort är exempel Trollhättan. En annan sak är att jag längtat att göra en bilresa genom USA, men till en början göra det i Sverige. En annan sak är att jag gjorde en resa med moped mellan Falkenberg – Malmö sommaren 2014 och det var helt underbar resa. Väldigt många timmar på en usel sadel som att man fick träsmak bokstavligt talat i röva.
Varför ska jag göra denna resa? Dels för att jag vill växa i mitt självförtroende och min självkänsla, men också låta mig funderar på mina brister och styrkor. Detta är min absoluta livsresa. Dels gör jag detta för personer som inte finns ibland oss. Folk som har avlidit av cancer. Dels för att jag vill visa att jag minsann kan. Resan har redan börjat i mitt huvud. Resan slutar när jag kommit i mål i Falkenberg igen. Resan är minst en månad lång och flera hundra mil lång.
Alla har vi våra mål, alla ska vi göra nått med antingen med våra liv och vissa saker kan vara att resa eller bara vara. En annan sak är att man är en form av arbetsnarkoman. Vissa vill åka skidor och andra vill göra något helt annat.
Jag har ett par mål i livet som jag vill göra och ett av dessa är Sverige runt. Det största målet är dock USA runt.
Jag har pratat om USA och köra bil i över hela kusten. Dock vet jag inte hur mycket det kostar, men att det kostar mycket, det vet jag. Jag har haft tankar på resor i och kring USA:s kontinent sedan jag kan minnas. Men att göra en inrikes och delvis nordisk resa i Skandinavien (kommer att resa in i Finland en bit) och nästan över hela östkusten ner till Skåne, så kommer det att bli en lång tripp ändå. Bland annat kring Höga kusten är platser som man har hört mycket om. Alltså resan kommer att bli ett minne för livet. Planerna fortskrider, packningslista, vad som ska införskaffas och vad som är viktigt osv. Det finns en liten förtäckning i min skalle om vart jag ska åka och vart jag är på väg. Men planerna ändras hela tiden. Men jag har två jättestora mål i resan och det är Treriksröset och den sydligaste punkten i Sverige (Skåne) och platsen heter Smygehuks hamn. Även om jag har 10 huvudmål på resan, så är det 2 största målen med min resa att befinna sig på den nordligaste och den sydligaste punkterna på vårt land.
Sedan har jag mina rötter i och kring Gotland. Jag har mina rötter här i Halland och jag har mina rötter någonstans i Göteborgstrakten. Att besöka dessa platser och fotografera dessa och visa att man också har dessa rötter är också en del av resan.
Mopedresan berättelsen – Jag klarade det!
Som jag skrev tidigare inlägg, så vill jag sumera resan. Bilderna har ni sett. Ett par av dessa bilderna får visa hur vackert Sverige egentligen är.
Planeringen av resan har jag jobbat med sedan jag skaffade mopeden. Men först för några månader sedan så började jag arbeta med Google Earth och Eniro för att kolla kartor med mera. Under resan fick jag användning av olika former av kartor via telefonen för att köra någorlunda rätt.
Jag hade många tveksamheter kring resan och jag hade mycket tankar kring hur jag ska eller orka resan. Både fysiskt och mentalt. Vissa säger att jag varit tokig att göra denna resa. Sista jag sagt är att många har ju kört Häst och vagn mellan olika städer m.m. Det har tagit än mer längre tid. Men detta är en form av pilgrimsfärd för mig. Tankar som far i skallen, om jag kan göra det här, så finns det ingen hejd på vad man kan göra. Att man rest med moped och med minimal packning är en enorm bedrift. Den enda tekniken är en iPad och iPhone. Köra genom små byar som man knappt känner till eller känt till.
Vissa vägar gillar jag, andra inte. Jag är mycket arg över hur usla våra vägars skick är. Jag är också arg över att vissa vägar är så smala att man knappast kan mötas. Men jag tycker om Sveriges landskap och natur.
Bilderna som finns dels på min hemsida och Instagram får tala för sig själv.
2 resedagar och några dagar i Malmö får tala för sig själv. Har inte så mycket bilder i själva Malmö, men eftersom jag var hos min farmor, så hade jag semester. SEMESTER gör man nästan ingenting.
Sedan vill jag här med tacka farmos granne och till lika medlem i föreningen som tar hand om bostadsrätterna i området. Jag är djupt tacksam för hjälpen.
Resan hem var en helt annan historia. Minimalt antal bilder och minmalt antal pauser. Men Etapperna talade för sig själv: 1: första stora pausen skedde i Helsingborg 2:a pausen (tank-paus) Skedde som vanligt i Ängelholm. 3:e pausen skedde mellan Ängelholm och Magretetorp och 4:e Pausen skedde i Hallandsåsen och sedan var det småpauser vid Båstads-trakten. Telefon och sms-kontakt till de flesta.
Tänkte köra en helt annan sträcka än dit och vissa vägar körde jag korrekt. Helt otroligt, då jag körde fel över 4 mil eller något sådant till Malmö. Men jag har lärt mig att köra i olika situationer. Nu kan jag köra nästan vart jag vill.
Det enda som skedde på ditresan är att Sadeln som pajade fullständigt. Kunde inte öppna den för fem öre. När jag inte kan öppna sadeln, så kan jag exempel inte tanka eller låsa mopeden. Då jag har både tankning och låsmekaniken under sadeln.
När jag reste hem hade jag ett stort leende på mina läppar. Kände mig euforisk och att jag äntligen klarade det. Att köra över 20 mil på en dag är en prestation utan dess like. Jag lovade viseligen att blogga under resan, men det blev inte som jag hade tänkt mig. När jag pausade i Helsingborg med mat, så hade jag en tanke på att skriva ett kort inlägg med mat. Men så blev det inte och istället skriver jag nu istället. Men ni som följt mig på Instagram och Twitter kan själv sett mig där och följt min resa där.
Vad har då förändrat mig? Jo att jag klarar av något som är jobbigt. Att jag äntligen kan göra något som alla säger att jag INTE kan, men har motbevisat det.
Att jag också kan tänka mig andra saker i livet och att jag givetvis måste fundera på vad jag kan eller ska göra i framtiden. Resan har väckt ett par ögon och öron. Resan har också gjort mig lite starkare. Som Gunde Svan sa: Ingenting är omöjligt. Precis min tanke. Att köra i 45 km/h är ingen konst, men att köra 45km/h i ca 20 mil eller längre är det. Då man får smaka på ”träsmak i baken”, svanken får smaka på trötthet. Axlarna får jobba och inte minst högerarmen får arbeta ständigt, då den använder gashandtaget ständigt under resan.
Mycket av resan vill jag göra om med exempel en EU-moped-bil. Då jag kan ta med en hel del saker och att jag är under tak. Då kan jag även sova i bilen om det skulle ske problem, så som regn eller liknande.
Men vem kan slänga ut över 50 000:-? Eller på en ny mopedbil på över 100 000:-? Inte jag i alla fall.
Vad är det då jag behöver till bilen?
En bilstereo med eventuell USB-port för att lyssna på musik, ett bra lastutrymme, där jag kan ha mina saker under färd och ganska bra komfort för själva resan. Det finns platser som jag ville stanna och fotografera, men kunde inte göra detta. Dels för trafiksituationer och dels för att jag inte hade min ”riktiga” kamera med mig. Att resa på två hjul är en utmaning i sig som sagt.
Regn är en mardröm för de som kör med hjälm och inte har vindrutestorkare.
Sedan vill jag gärna ge över 80% av alla bilister som körde om mig: Ni gjorde omkörning efter skolboken.
Resten av er gillar jag inte alls. Dels för att jag vinglade till efter er omkörning eller också körde ni väldigt nära eller att ni ”trängde er före” för att komma först. Er vill jag kalla för egoister. Jag är inte en van långfarare, men jag har erfarenhet att först kommer man inte av att trängas, stressas och köra som en biltjuv. Eller en dåre om ni hellre föredrar det. Att ha en bra rytm i både trafik och fart, är nyckeln till att komma fram fort och säkert.
En erfarenhet är av att jag åkt en hel del bil vet att vissa personer sitter i häcken och pressar ca 20 till 40 centimeter bakom. Mina ord till er alla är HÅLL AVSTÅND! Ni kommer inte fortare fram bara för att ni kör nära!
Något som jag avskyr är att om man själv bromsar att någon sitter i häcken på en. Fy fan!
Jag hoppas på att ni som läser bloggen får en tankeställare. Jag är arg över hur folk egentligen kör egoistiskt på våra vägar.
Summering:
Resan gjorde mig stark och att jag inser hur lätt eller svårt det är att köra. Idag kan jag köra till Ullared utan att tänka på en enda sak. Erfarenheten gör att jag kan köra vart jag vill utan att behöva tänka på hur jag ska göra. Jag bara tänker att jag kan.
Ja jag klarade det! Nu är jag hemma och tänker ta en lång vila tills min vardag börjar igen.



Moped-resa till Skåne
Jag startade resan kring 06:45 åkte från. Falkenberg ner till mitt mål, som var Malmö. Var i Arlöv kring 21:00 och ca 1 timme senare även hemma hos farmor. Vid 22-tiden som sagt. Har kört i nästan 30 mil. Tog längre tid än vad jag räknade med. Då jag även fick problem med låset till sadeln. Tog nästan över en timme och 3-4 gubbar som försökte att få upp låset. Till slut, så fick en av den en idé att göra nått och gjorde en ”hemlig manöver”. Det kostade mig 695 kronor.
Platser som jag besökte var bland annat Halmstad, Laholm, Ängelholm, Helsingborg Landskrona och Löddeköpinge. Körde säkert fel ett par gånger. Men det är det värt, då jag äntligen kom fram till mitt mål.
Bilderna får tala för sig själv.
Planerna är snart i hamn
Precis som rubriken säger. Jag har gjort många saker för att resan kan bli av. Dock är vädret ett av de fall som gör att man inte vet hur det blir. Om vädret inte håller, så blir inte resan av på det sättet som jag vill. Ett av mina mål är centrala delarna av Malmö, med en moped. Jag har planerat resan in i det minsta och jag har planer för hur ungefär vilka orter som kommer att passeras. Att vilja göra denna ”pilgrimsfärd” har varit min önskan sedan länge. Att köra över 20 mil är en bedrift – med moped.
Önskan att resa till Monaco
Tänk att kunna köra på Monacos gator med en moped. Tänk dig att åka till närmsta strand med en moped och känna den frihet som man önskar. Tänk att få köra på de klassiska racing-gatorna i just – Monaco. En av de mest kända är väl tunneln och hårnålen till tunneln (om man följer banans sträckning och åt det håll bilarna kör på racet.) och sedan köra kring där swimmingpoolen är och givetvis vid casinot. Och kanske även se om man ser någon kändis.
Samma sak gäller olika gator i Europa. Men förutom USA, så är det Monaco, Barcelona, vissa städer i Italien och givetvis har jag en önskan att köra runt i våra svenska stora städer, så som Malmö. Friheten framförallt är vad jag vill åstadkomma. Mest för att jag bara vill åka och känna vinden och friheten om vad man kan göra med en moped som går kring 45 km, eller 70 som de egentligen är konstruerade för, i alla fall motorn. Man får nog ha starka krafter för att den önskan ska gå i uppfyllese. Det är 25 km fortare än vad som är tillåtet idag. Men det är bara en önskan. Visst det finns redan lätta motorcyklar som klarar ca 120 km i toppfart. Men det skulle finnas en klass till eller också inkluderat i AM-klassen för att få köra 70 km/t.
Moped imorgon!
Moped imorgon! Då ska jag köra…. Efter alla gratulationer, så tackar jag ödmjukast för detta. Jag kommer snarast fixa ett foto på vad det är för en modell jag köpt. Mer om det i veckan.
++++
Jag har funderat på en hel del kring hur mycket frihet det kommer att bli och hur mycket jag igentligen kommer att köra och inte köra. Men som sagt. Jag är så glad över hur det har gått. Jag har klarat provet och jag har äntligen vuxit några meter av både självkänsla och självförtroende. Jag känner mig i och för sig mer som en vuxen nu när jag har ett ”körkort”. Även om det är för moped.
Villken hjälm ska man välja?
Det är en jävla röra när det gäller det där med hjälmar. Villken modell? Villen prisklass ska man välja? osv.
Jag har tittat på en hjälm och är en öppningsbar hjälm, då jag även vill ha inbyggda solglasögon. Men sedan vill jag även ha en bra säkerhet för detta. Men som sagt var, jag får titta efter dessa kriterierna om vad för hjälm jag vill ha. Förrutom dessa, så gäller ett krav till och det är att den är ljus. Inte svart på nått sätt.
Här är i alla fall ett förslag på hjälm jag funderat att titta på:
http://www.karlssonshjalmar.se/sv/oppningsbar-integralhjalm/22-tranz-silver.html
OBS! Detta gäller för mig som kör moped klass 1 (EU45, EU-moppe eller 45-moppe)
Mopedkortet påbörjat….
I skrivande stund så håller jag på att läsa till mopedkortet. Har redan läst igenom boken från pärm till pärm. Nu börjar allvaret om ca 2 veckor. Då sitter jag i skolbänken på allvar och ska både övningsköra och ha teoretiska lektioner. I skrivande stund så ska jag även läsa mer och svara på frågor denna helg. I morgon ska jag ta 1 av 10 test. Sedan ska jag också till trafik-skolan och göra samma saker.
Jag försöker med att göra en intensiv kurs i detta. Mitt mål är körkort för EU-moped!
Körkort del 2 – blir nog ett AM/EU-körkort för moped klass 1
Ja då har jag funderat och funderat och åter funderat. Det blir för dyrt att skaf0fa vanligt B-körkort, så det blir ett AM-kort (för EU-moped eller bil) A-traktor eller nått…. Att läsa trafikreglerna är ändå okej av att läsa till B-körkort. Men jag ska ändå gå kursen för detta. Visst summan är betydande billigare, men också enklare att ta.
Fortsättning följer.