Myndigheten utreder myndigheten

Myndigheten utreder myndigheten som ska utreda elevens behov, men eleven får ingen hjälp av att utreda elevens behov. Men eleven vill ha hjälp, men då blir det en förlikning och då läggs utredningen om utredningen om utredningen ner. Varför utreder då inte myndigheterna om varför utredningen uteblev? Om då eleven tar skada, så bryr sig inte myndigheten om eleven, men ska utse att titta på hur vi kunde göra annorlunda. Men där går eleven och väntar och vill ha hjälp att få sin utbildning och kunna tjäna egna pengar och betala skatt som alla andra.

Istället lägger myndigheterna ut miljarders på att utreda för att myndigheterna har rätt. Men ändå så säger utredningarna att myndigheterna har fel, men bara så lite att eleven inte får rätt. Men alla vet att eleven har rätt och då blir det en förlikning. Jag tycker det känns konstigt att behöva skriva om detta, men ändå är det liknande rättsfall i andra områden. Inte bara i skolan. Att utreda en utredning som redan är gjord och sedan utreda den igen när den första är klar. För att få klarhet i klarhet och att klarheten är lika grumligt som vattnet i en sjö.

Hur ska man då få klarhet i något som man inte vet hur man ska ha klarhet i?
Hur i ska man kunna se framåt utan att behöva titta bakåt om sina saker som man har gjort?

Jag ställer frågan till myndigheter och då är det så att varför gör myndigheterna på detta vis?
Maktspel? Ja enligt många, för mig spelar det ingen roll om det är maktspel eller övertag för den enskilde medborgaren. Men ändå. Jag tycker att vi bör tänka om och inte slösa pengar på onödiga rättsfall!

Man blir även legalt mobbad av myndigheter

Jag upptäckte denna insändare idag via Facebook på en annan kompis tidslinje som var fotograferad på en Hallands Nyheter-sida som heter ”Ordet är fritt” idag. Jag känner denna killen och jag är djupt arg över hur sådana här personer drabbas av just krångel med myndigheter och blir trampad på.

Han skriver:

”Mobbad av myndigheterna

 

Ni känner till vad det får för följder i skolan om man inte är eller gör som andra, man blir mobbad.

 

Nu har jag upptäckt att det blir man även som vuxen, av myndigheter. För går man inte efter deras mallar, använder deras metoder och lösningar utan kommer med egna, då blir man motarbetad och utstött.

 

Skillnaden här är att myndigheter har ett regelverk som ger dem rätten att göra på detta sättet, att trycka ner den som vill göra på sitt eget sätt. Därför kan deras agerande med rätta kallas ”Legaliserad mobbning”!

 

En liggande som sparkas på”

Länken till hans insändare:

http://hn.se/asikter/ordetarfritt/1.4093645-mobbad-av-myndigheterna
Jag har pratat en del med kompisen om detta som är drabbad, men samtidigt så är det helt andra regler kring egenföretagare och vara sjukskriven. Man förlorar mer på att vara sjukskriven som egenföretagare än när man är anställd. Men varför ska det vara på det här viset? Många som lever med psykisk (o)hälsa har sina styrkor och svagheter och många använder sina svagheter till just att bli starkare. Jag tycker att myndigheterna i vissa fall bör tänka om för de som gärna vill göra något eget utanför ramarna. Jag känner själv i vissa fall att jag är drabbad av just ”myndigheterna krånglar”. Exempel att man inte får vara på en viss verksamhet för att ”reglerna säger så”.

Jag har länge funderat på att skriva när min kompis bad mig att skriva. Men när jag nu ser ett ”underlag” på hur jag själv också har blivit ”drabbad” på ett eller annat sätt, så är det helt perfekt tillfälle att skriva ner lite tankar om att reagera kring hur snårigt det egentligen är när man är ”normal”, men ännu krångligare blir det när man vill ”gå utanför boxen” och göra något annorlunda. Det fungerar inte på det här viset och det ska vara på vårt sätt, för så har det alltid varit. Varför måste det vara så?

Att man säger att man inte ska bli mobbad i skolan, på sitt arbete eller på fritiden är ju självklart. Ändå så håller myndigheterna på med ”legaliserad mobbing” som kompisen så perfekt utryckte sig. För att man ska vara annorlunda så måste man också rätta till sig i ledet och vara där. Men varför kan man inte gå utanför ledet istället och ha andra idéer hur man vill arbeta eller utföra olika uppdrag? Alla är vi olika och olika får vi vara. Jag tycker att vi måste tänka om och göra rätt och tänka på ett annorlunda sätt.

Jag har skrivit tidigare om mobbing och utsatthet. Nu blir mina vänner och kompisar detta varje dag. Inte bara jag, utan säkert 10-20 st. som jag nästan känner till. Jag känner också personer som befinner sig på daglig verksamhet och som mycket väl kan klara av ett ”riktigt arbete”, men kanske få arbeta mindre än 100%.

css.php