Melodifestivals-cirkusen är igång. Jag ha idag försökt landat om vad som egentligen hände. Jag trodde Helena Paparizou och Yohio skulle gå raka vägen till final, nu blev det bara Yohio som gick raka vägen och Helena Paparizou till Andra chansen. Ellen Benediktson gjorde en bejublande framträdande med sin låt Songbird. En suverän röst. Jag tyckte också att det var en ovanlig ”mjukstart” på hela melodifestivals-cirkusen. Att man sedan gjorde lite humor om armhålor från sist och vår förlust från förra året och att vi vill ta tillbaka bucklan till Sverige igen. Patriotiskt eller vad?
Tävlingsinstinkten har börjat på allvar. Är bara glad över att Europa blir en form av enat EUROVISION-fest igen. Ett av dessa evenemang är så roligt att vi gör med EBU och att alla äntligen får enas till en trevlig fest i maj.
Det är 3 deltävlingar kvar och Andra chansen och totalt 4 program + extra program med mera inför Eurovision song contest. Det ska vara i Danmark i år och att revaliteten mellan Danmark och Sverige och norden består och till viss del med all vänlighet och festligheter gör mig glad. Även om Danmark vinner eller Sverige vinner, så anser jag att det är roligt. Musiken har varit olika genom åren och vissa länder har vunnit fler än andra. Under 90-talet vann Irland några gånger på raken och chocken blev väl en av de sista gångerna, då det kostar oerhört mycket pengar att arrangera ett stort projekt som detta är.
Vissa länder har kommit och gått och både med bra och mindre bra framgångar. Eurovision song contest är både hatad och älskad, men för mig älskar jag denna show. Då jag är en musiknörd som jag är. Sedan kan jag nog säga att min mamma har ”lockat” mig in i denna show. Vissa gånger har jag somnat framför festen och andra inte. Så det är som det är.
