LSS

”Modernt” slaveri?

av

Jag tycker det är helt uselt av sveriges kommuner och landsting och staten att utnyttja många utvecklingsstörda personer. Alla kan göra något. Dock så tycker jag att dessa blir till en sorts ”förvaring” på dagliga verksamheter runt om i vårt land. Visst det är ett underbart sätt att sådana personer kommer till verksamheter. Vissa verksamheter säljer till och med tjänster till olika stora eller mindre lokala företag. Men vad får dessa utvecklingsstörda personer för inkomst då? Utnyttjande av arbetskraft. En form av slaveri om man kan se det krast.

Många utvecklas självklart. Men vi måste se det nya i det hela. Jag är delvis för en form av ”Samhall”-form, men dock inte någon form av ”habiliteringsersättning” som idag vissa kommuner har kring 40 kr/heldag. Samtidigt får man inte tjäna för mycket ”vitt” för att det ska påverka pensionen. Dock så har kommunerna sagt blankt nej till form av lönebidrag.

Jag funderar kring detta och hur man ser intergrerad verksamhet där exempel utvecklingsstörda personer kan få jobb på ett företag. Jag tycker det är helt underbart att folk kan få en meningsfull sysselsättning MED riktig lön. Dock så måste alla sammarbeta mer och att det kanske få tillgång till lagändringar för det bästa för individen.

Jag tycker idag att många grupper inte har kvalificerad utveckling för utvecklingsstörda personer i dagverksamheten som det borde finnas. Jag tycker att man borde samarbeta mer med företagen runt om i vårt land och hjälpa dessa till en mer inkomstberikad tillvaro. Alltså vad lagen säger är att dem som lever med LSS ska leva ett så normalt liv som möjligt. Frågan är vad är normalt idag? Nytänkande får nästan ”skäll” för att man har andra idéer kring hur man vill förbättra detta. Skyller oftast på att det är för dyrt och det ena och än det andra. LSS-lagen måste förändras åtminstånde för dem som har daglig sysselsättning. Mycket bör vi ta mer ansvar för som företagare och som för arbetstagare. Men vad händer med alla utvecklingsstörda som gärna vill ha ett jobb? Men inte får det på grund av alla fördommar?

Vi har fördommar och okunskap mot:
invandrare
rullstolsbundna
har konstigt eller som många tycker ”konstigt utseende”
psykisk ohälsa
down syndrom och andra som är utvecklingsstörda
folk som går eller gått på särskola
och så vidare… Jag kan räkna upp flera, men då hade ni som läser min blogg inte orkat läsa mera.

Jag vet att många lever med mobbning på grund av sitt handikapp eller funktionsnedsättning. Jag vet också att många som lever med detta har lite dålig självkänsla och eller självförtroende. Det naggas än mer i kanten, då dessa blir drabbade av glåpord och trakaserier. Låt dessa vara. Hjälp dessa i stället. Alla personer behövs i vårt samhälle. Den högsta VD:n till den minsta gatusoparen. Vi måste ta ett större ansvar för att vi ska kunna leva ett så harmoniskt liv som möjligt i vårt land. Var vänlig och ställ upp.

Jag lever också med fördommar och jag är inte heller perfekt. Jag jobbar på min okunskap hela tiden. Jag säger inte att man ska göra på ett visst sätt. Men vi måste göra något och det nu. Alla brukarorganisationer måste ta ett större ansvar och tala om för våra beslutsfattare att något är helt galet i vårt samhälle. Vi måste göra något och det snarast. Mycket har vi gjort, men vi kan göra mycket mer och till det bättre än vad det är idag.

Kan ett vårdföretag hindra en i ens utveckling?

av

Jag har ställt en fråga: Kan ett ”vårdföretag” Eller ett företag som har hand om funktionshindrade på en daglig verksamhet enligt LSS hindra en person som vill utvecklas och arbeta med det personen vill. Enligt regler och lagar kan jag inte förstå detta och vad jag förstår så ska det även vara något som kallas för ”meningsfull sysselsättning”. Frågan jag ställde till flera personer svarar nej på den frågan. Dock finns det tydligen överenskommelse kring saker och ting som är i ”gråzonen”. Jag har reagerat på vissa personer att det INTE finns ”gråzoner” eller liknande. Jag har också funderat på kommentaren av en viss person: ”Det ska eller måste leda till lönebidrag i framtiden”. Frågan är bara för mig, står det så i LSS-lagen?

Vad jag förstår så står det inte så. Sedan har man hört att Socialtjänstlagen och LSS är liknande lagar och är en ram och rättighetslag (LSS = Rättighetslag).

Att ha en viss fråga och en viss arbete som man VET att det kan leda till exempel form av lönebidrag eller likande löne-anställning. Så får man tydligen inte gå utanför ramverket enligt regler. Min fråga är då till folk som förstå sig på reglerna, hur ska man då kunna utvecklas? Samma sak gäller frågor kring hur man ska kunna plugga och ändå ha inkomst. Så som Sjukersättning. Det är flera frågor i samma fråga som man måste jobba för och emot. Jag förstår inte hur systemet är direkt uppbyggt. Samtidigt säger man att man ska ha meningsfull sysselsättning. Hur går detta ihop?`

En stor önskan är att omvandla ”habbersättnigen” på 37 kr/dag till en form av lönebidrag eller liknande. Jag menar att det låter konstigt att folk ska behöva slita på exempel vissa grupper av sin kapacitet och BARA få exempel 37 kr. Varför inte höja den summan till det högre och med råge? Lönebidrag eller liknande hade varit det bästa. Just nu är det en form av förvaring och en form av placering. Det finns personer i min omgivning som klarar av kanske 10 % och andra kanske klarar av 60 % av att jobba på ett företag. Vissa vill jobba 100 % och andra vill hellre jobba ännu mer än dessa 100 %. Jo jag förstår folk att det är krångligt. Men den största frågan av dem alla. Kan ett enskilt företag som har tjänsten att placera daglig verksamhet hindra personer att utvecklas till det bättre? Mitt svar kan tyckas vara tydligt nog med ett rungande NEJ! Men så är det tydligen inte.

Jag har funderat mycket på denna frågan under några veckors tid.

Själv är jag på en arbetsplats där jag gör samma saker som på en annan arbetsplats. Men på den andra arbetsplatsen vet jag att jag har mer resurser än den jag befinner mig nu på. Inget ont om den arbetsplatsen som jag är på nu, utan det handlar bara om resurser.

Jag har skrivit tidigare om detta i min blogg och jag tycker det är helt orättvist om hur man kan behandla folk på detta viset och påstår saker som inte stämmer. Det känns så i alla fall.

Min fråga är: Är det någon som har fått lönebidrag tack vare att de befinner sig på en daglig verksamhetsgrupp? Mitt svar kan vara tydligt nog. Nej vad jag vet.

Kämpar för att få kontaktperson

av

Nu blir jag arg. Då menar jag riktigt arg på hur myndigheter behandlar personer som har funktionsnedsättningar och som är redan beviljade LSS och kontaktperson. Hennes liv är oförändrat och jag tror inte hennes kontaktperson försvinner vint förvåg. Även om kontaktpersonen inte är eller har just den insatsen. Men rätt ska vara rätt. Jag blir ledsen över att de bara ser paragrafer och inte människan bakom detta. Dock är det bara så sorgligt att man måste gå till rätten om detta. I grund och botten så tror jag att det handlar om pengar. Pengar som mycket väl kommunen har, men inte vill betala ut. Dock så tycker jag det är tråkigt att hänvisa att personen har sitt boende och annat runt omkring. Det ska givetvis gå genom att man har LSS och det ska vara en form av praxis. Inte enligt vad handläggarna själv anser. Jag tycker dock att man ska pröva efter alla konstens regler. Dock så tycker jag också att man ska se mellan fingrarna. Det handlar inte om just detta heller. Det handlar om individer och många klarar inte av ovissheten. Jag tycker kommunen i fråga borde tänka om åter igen. Sedan så tycker jag att inte kommunerna bör ta dessa beslut, då det blir orättvist från kommun till kommun.

Dock anser jag att det är självklart att denna tjej ska få rätt till just kontaktperson enligt LSS. Lagen om stöd för vissa funktionshindrade.

Jag känner många som har denna och den är mycket bra för dem som gärna vill komma ut och träffa folk. Många mår inte bra annars och stannar bara hemma eller inte har en bra fritid.

Läs artikeln och kolla på klippen från SVT Västnytt. Bedöm och begrunda själv. En sak är säker. Det är så fel av kommunen att göra på detta vis som dom gör för denna tjej. fy fan!

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/kampar-for-att-fa-behalla-sin-kontaktperson

Sverige har ett sjukt system!

av

Jag har funderat kring hur låst man egentligen är när man har sjukersättning och eventuelt LSS. Ska här nu räkna upp ett par punkter som vissa personer hamnar i kläm för konstiga regler.

1: Man får inte studera när man har sjukpension/sjukersättning eller aktivitetsersättning
2: Man får inte arbeta på dem arbetsplatser där man vill när man har LSS. Åtminstånde inte i Falkenberg.
3: Antingen stannar man i utvecklingen eller så går man bakåt eller i väldigt sälsynta fall även går väldigt små steg frammåt.
4: Vissa företag bör ta större ansvar för dem som jobbar i eller med funktionsnedsatta personer. Tro mig, även om personen gjort 1 timmes arbete per dag, så växer personen och då vill man komma tillbaka.

Jag har märkt att vissa personer blir låsta av stelbenta regler i vårt samhälle. Om man där med ska plugga exempel, så borde det finnas lite smidigare regler än att ”antingen eller….”. Nä vissa behöver få en andra chans och komma lättare ifrån detta träsk som det blir. Att möjligheten finns för andra arbetsuppgifter och att personen kan växa i dessa och ändå inte arbeta med dessa på grund av regler som inte ens finns. Meningsfull sysselsättning står det i LSS-lagen. Men vad är då en meingsfull sysselsättning. Utnyttjande och förvaring är vad jag kallar det. Om det finns 200 brukare som är inskrivna i LSS daglig verksamhet, så kan jag lova att ca 30-60 % är väl arbetsförda med stöd. Det vill säga att arbeta med riktig lön och med hjälp av olika instanser om personen inte kan jobba. Forskning visar på att de som jobbar 1 timme/dag efter en tid även jobbar över 50 %. Visst det kanske inte är 100 %, men det är 100 % av personens kapacitet.

Alla som både lider av psykisk olhälsa och andra funktionshinder växer om dem får komma ut på arbetsplatsen och känna sig behövd. I många sociala företag så finns det en viss nisch att hjälpa funktionsnedsatta personer av ett eller annat skäl inte kan arbeta exempel 7-16.

Om man vill studera eller göra något annat, så är det hela tiden upp till att man hela tiden hamnar mellan stolarna. Ta till exempel om det med att man inte får arbeta på vilken arbetsplats som helst. Enligt deras ”regler”. Det ska vara enligt vår verksamhet osv. Nä om det hade varit enligt deras verksamhet, så hade det nog bara varit på deras dagcenter-grupper och annat. Vissa kommer aldrig ut ur LSS-träsket. Då de inte får studera eller arbeta på dem platser som man själv vill för att växa i sin kunskap och självkänsla och självförtroende. Det blir svårt att utvecklas vidare om man bara står och trampar vatten.

Företagen bör ta mer ansvar kring att ta emot funktionshindrade i arbete. Det finns företag som gör allt och helt rätt. IKEA och ICA exempel. De försöker anställa folk som har exempel Down syndrom exempel och det låter helt underbart. Men då ska man ha LÖN och inte någon form av ersättning, så som vissa eller många kommuner ger. Exempel en så kallad ”habbiliteringsersättning” eller ”habben” i folkmun. Då ska det vara en skärlig inkomst för personen. Inte en usel inkomst bara för att chefen ser funktionshindret. Utan en sådan lön som går att leva av. Visst personen jobbar 100 % av sin förmåga, men kanske jobbar i själva verket 10 % i hastighet, men ändå kanske jobbar 4-5 timmar/dag.

Vissa kanske jobbar 25 % av sin förmåga och då är det 25 % av sin kapacitet. Vissa kanske har längre startstecka för arbetet, andra inte. Jag har sett olika former av just arbete, lön och ersättningar. Ja jag tycker det är helt konstigt. Vi får göra vissa saker, men inte andra när man har ersättningar. Man bromsas och man stannar i sin utveckling.

Meningsfull sysselsättning ska också innefatta inkomst. Men idag på många kommuner så ges inte ens en sådan. Min tanke är:
Du som är politiker, tjänsteman eller en vanlig anställd. Hur hade det kännts att jobba utan ersättning/lön? Visst vi får pension eller sjukersättning i botten. Men ändå. Tänk dig att du vanligt vis kanske tjänar 20 000 kr/månaden. Men helt plötsligt halverar summan till 10 000 kr/månaden. Eller kanske ännu lägre. Vi som lever med LSS daglig verskamhet har inte det så fet inkomst.

Jag tycker att detta borde ändras. Visst jag snackar inte om miljon-löner till var och en. Utan jag snackar om att grundinkomsten (sjukersättningar och pensioner) bör höjas avsevärt för dem som har Daglig verksamhet enligt LSS. Inte som en skattefri inkomst som hallas för ”habb”, utan en ”riktig” lön. Hur den formas och hur den ska ”lanseras” eller hur man gör, vet jag faktiskt inte. Men en sak är säker. När man har sjukersättning, så blir det svårt med lån och att man är låst vid just sin inkomst.

Jag hade gärna arbetat på en stressfri arbetsplats, en plats där man kan ta det i sin takt och utföra arbeten som man själv måste eller vill göra.

Idag är det en stor hets att få fram den varan att man ska tjäna pengar innan ens varan är skickad till kund.

Att få eller ha en inkomst som baseras på det index som var från början (med en standard-lön), så är det inte med sjukersättningar och pensioner. Ser varje dag för ålderspensioner att de lever väldigt knapert. Samma sak gäller alla som har en form av ersättning från Försäkringskassan.

Självklart är den bra att ha när man inte kan jobba, sjuk osv. Alla har sina begränsningar som är eller har en sjukdom eller ett funktionsnedsättning som gör att man inte kan jobba. Då är det ett bra sätt.

Jag tycker dock att systemet oavsett LSS, Försäkringskassan och kommun och region bör ändras till det bättre. När vi gör det och hur vi gör det vet jag inte. Att det ska ske är ett måste dock. Att utnyttja en funktionsnedsatt person på ett intergrerat dagcenterplats på ett företag är helt horribelt. Företaget i fråga blir överlycklig när brukaren gör arbetsuppgifte inte ens deras anställda gör och de kan syssla med sådant som att skapa nått som ger inkomst till företaget. Brukaren i många fall får inte ett öre i inkomst från företaget.

Hur sjukt låter inte det?

Det är därför det finns andra intresenter, så som kooperativa företag, så som sociala företag. Fungerar som ett vanligt företag, men dem anställer bara folk som har någon form av funktionsnedsättningar.

Vissa kanske klarar av att jobba 1 timme/dag. Andra kanske klarar av mer. Därför menar jag på att LSS daglig verksamhet bör göra en kombination av Socialt företag och LSS med riktig lön. Men tydligen går inte det.

Jag har funderat mycket i dessa banor länge. Utnyttjande av funktionsnedsatta personer som jobbar på olika arbetsplatser eller att dagcentergrupper får arbete av multinationella företag tjänar pengar på svaga och funktionsnedsatta personer är inte alls bra. Det är bedrägeri mot folk som gärna vill ha lite inkomst också.

Jag har inget emot mina gamla arbetsplatser och jag har inte emot att man har sysselsättning eller arbete, vad jag har emot är systemet.

Vi snackar om integration men fungerar inte i verkligheten

av

Vi pratar om att integrera funktionshindrade och invandrare i arbetsplatserna. Dock så fungerar inte det i praktiken i många fall.
Jag har varit på minst 2-3 föreningar och jobbat med dessa och sedan har man fått sin så kallade ”habbersättning” och ”jobbat på som vanligt.

Tydligen sker det nya ”regler” i den ”gråa zonen” som någon utryckte sig. Det finns inga gråa zoner enligt andra. Men vad är vad osv? Regler är ibland stelbenta. Jag har tidigare skrivit om LSS och om Sociala företag. Jag gjorde ett exempel till en mycket kär person i min omgivning.

På pappret står det att jag är på Företag A, får försäkringar m.m. enligt företag A, men är på företag B alternativ lokal B. Lånar deras resurser för mitt arbete. Men enligt det som står på pappret så är min chef på företag A. Men personen är flexibel och är på företag B, då projektet förekommer där och att alla resurser är där också. När jag försökt förklara detta till mina närmsta vänner och bekanta och till en mycket kär släkting, så är det solklart. Men inte enligt vissa personer inom LSS.

Det här problemet är inte bara för mig, utan för även andra. Om dessa regler är tillämpade enbart för den ”gråa zonen” eller de som ”hamnat mellan stolarna” är det helt sjukt dåligt hur detta system fungerar. Jag har haft insatser för daglig verksamhet i över 15 år och arbetat både på föreningar och andra företag och organisationer genom LSS daglig verksamhet. Det har inte varit några som helst problem i och med detta, ändå så får jag kritik om att: ”Vi kan inte göra på detta viset, då det ska relatera till lönebidrag och då är det små och stora företag som gäller”. Då gäller inte Sociala företag eller andra föreningar.

Jag har funderat mycket kring den meningen som jag fått. Hur ska man då kunna integreras ut i samhället med funktionsnedsättningar?
Hur kan man påstå att sociala företag inte ger någon form av anställning i framtiden?
Hur vet man allt detta? Forskning eller bara okunskap?

Jag är riktigt upprörd över hur reglerna eller om det finns regler för huvudtaget tillämpas. Hur ska då det fungera med just integration när de är så stelbenta kring regler och inte ”gå utanför boxen”. Därför skriver jag detta inlägg som jag skrivit tidigare om just hur vissa konstiga ”lagar och regler” ser ut. ”ska leda till….”, ”måste vara inom vår verksamhet….” osv. Det är helt sjukt hur man kan påstå saker som inte är korrekt.

Sociala företag – JA tack!

av

Nu kanske det blir att jag kommer får ”utskällning” eller nått för att jag lägger ut denna text. Men i stora hela menar jag inte bara jag eller mig själv, utan många personer i detta avlånga land som gärna vill ha ett arbete och sitter fast i exempel olika former av ”lagar” och ”regler”.

Arbetssituationer är ett elände om vart man ska börja och nysta i. Vad leder egentligen till riktigt arbete? Vad är det som INTE leder till ett arbete. Själv har jag varit på ett företag i över 11 år och i vissa fall trodde jag att jag kunde få en form av anställning. Dock så tycker jag det är konstigt att vissa påstår att daglig verksamhet i grupp leder till lönebidragsanställning eller något liknande. Jag har mer eller mindre orkat att jobba ideellt hela mitt liv. Jag har arbetat enligt daglig verksamhet på både olika föreningar och företag genom åren. Det har inte lett till lönebidrag under de år jag tillhört LSS. Min fråga är: Försöker den så kallade dagliga verksamheten enligt LSS ”hålla oss i järngrepp och inte få utvecklas? Just nu är det många med mig som antingen stannar i sin utveckling eller går bakåt i sin utveckling. Visst, jag kan låta krast, men själv är jag orolig för att personen i fråga ska mista inkomst för att byta från det ena till det andra. Sedan ser jag på det nu i och med att sociala företag växer som svampar, att där kan finnas en väg in från att man gått på Särskola tidigare. Alla som anställs på många sociala företag har funktionsnedsättningar eller andra problem och som jobbar i sin takt.

Vad är det som är problemet? Konkurens mellan daglig verksamhet och sociala företag?

Jag kan hålla med om att sociala företag är nytt sätt och tänka och det är också ett mycket bra sätt och tänka på, då både regering och riksdag säger att man ska ha ett arbete.

Sedan fick jag frågan om vad som är ett ”riktigt arbete”. Ja, men vad är riktigt arbete i dagens Sverige?

Idag så finns det FAS3-platser för att företaget ska BARA tjäna pengar på dessa. Då har man sett konstiga saker, så som ett ”vuxendagis” och så vidare. Men att påstå att sociala företag är sådana som BARA tar in FAS3:are, det stämmer inte. På ett företag känner jag till att det är 12 anställda + 1 eller 2 som är FAS3:are och 1 som tillhör daglig verksamhet enl. LSS.

Vad är det då som påstår att Sociala företag inte är ett riktigt arbete? För mig är det totalt fel och det är helt galet fel. Alla som jobbar i någon form av arbete och som känner sig utanför vet om att det kallas idag delvis för sysselsättning. Men de som är anställda på sociala företag är faktiskt anställda och har kanske en form av pension eller annan ersättning och har kanske arbete för 50 %. En sa till mig att det är ett jävla ”hopkok” hur det är med olika bidrag och löner m.m. Då menar denna personen att man inte är riktigt anställd.

Jag må tycka en del, men jag har fått fakta kring om vad sociala företag är för något. Det är och fungerar som ett vanligt företag, skillnaden är att ALLA får säga sin sak och att alla äger sin rätt på företaget. Alltså en form av kooperativt företag, då får alla får säga sitt. Alla har också rätt till att jobba i sin egen takt. Så det är ett ”tredje steg” som någon sa. Oftast är det bra för dem som vill, men ha det lite svårt med sin hälsa och funktionsnedsättningar.

Många påstår också som jag skrev att dem bara tar in ”FAS3:are”, men så är det inte. Även om vissa företag ”lever” på detta sätt så gör inte ALLA sociala företag detta.

Att påstå saker om att Sociala företag inte leder till anställning ger mig kalla kårar om vad denna person har för kunskap. Kunskap är makt och den makten måste vi som har den kunskapen besitta och förmedla alla som vill och kan ta till sig. Jag säger bara om man inte vet, ta reda på det då. Jag har funderat kring om mina kvalitéer och visst jag kan nog i framtiden ha ett riktigt jobb utan form av olika hjälpmedel, då dem på sociala företagen kan hjälpa en, vad det är och vad det är och när det ska ske, får framtiden utvisa. Jag lovar inget, men när man sitter på en kunskap som bara växer och växer, så är det bara det att man får oftast ett ”stopp” i utvecklingen som jag skrev tidigare i detta inlägg.

Vissa har bara möjligt het att arbeta exempel 1 timme om dagen. Det får personen mycket gärna göra och även får chans till utökad tid. När man diskuterade arbetsfrågan inom Alliansen, så tyckte jag mycket idéer var bra. Framförallt när det gäller att dem som har varit eller är sjuka, kan möjligt få arbetsträna genom exempel sociala företag. Varför är många så negativa kring detta?

Jag hoppas att det någon gång i framtiden förbli att folk inser att man kan få hjälp från helt annat håll än just daglig verksamhet och kanske få habbersättning för 37:-.

Den så kallade ”gråzonen”, finns inte enligt mig. Antingen så är man eller så är man inte.

Vad är meningsfull sysselsättning?

av

Två verksamheter, har samma typ av sysselsättning, men får inte vara på det ena därför att.. Jag hänger inte med i vissa tankar. Sedan ska man värna sociala företag och tydligen det nya är att det ska leda till lönebidrag. Det har jag inte sett på det viset. Framförallt inte de senaste gångerna jag pratat med folk inom just LSS. Till exempel kuratorer m.m.
Det handlar inte om det ena eller det andra. I vissa fall känns det som att folk vill ha en kvar i vissa verksamheter på grund av att kommunen får pengar för att man har en viss insats enligt LSS. I skolan snackar dem hela tiden om just en ”skolpeng” och att den summan är si och så stor på grund av vad den sliter eller behöver pennor, böcker, papper med mera i skolarbetet. Plus att Eleven måste själv införskaffa sig träningskläder till gymnastiken. Idag krävs ibland eleven på en del pengar för vissa utflykter, för att det ”saknas pengar” för att göra den utflykten.

Men i mitt och i andras fall så är det så att meningsfull sysselsättning är att exempel hjälpa andra brukare eller personer som inte har det så lätt i sitt liv på ett eller annat sätt. Jag syftar på olika saker i vad jag tänker på. Att lagen säger ”meningsfull sysselsättning” menas med att man ska kunna växa i det man gör och känna sig behövd. Jag kanske själv inte är 100 % arbetsför. Men jag kanske kan jobba 50 %.

Min syn på meningsfull sysselsättning är att man ska kunna jobba efter sin förmåga. Att du inte förlorar på att inte jobba en eller två dagar, eller kanske till och med flera dagar på en månad. Då tycker jag staten, regionen/landstinget/kommunen ska eller bör rycka in med det som kallas karensdag eller liknande. Denna försäkring ska rycka in för personer som inte är lika starka som många andra.

Meningsfull sysselsättning är exempel på en förening, företag eller en organisation som kan hjälpa en att utvecklas. En meningsfull sysselsättning ska också göra så att personen i fråga kan växa i sitt arbete och även få bättre och bättre uppdrag. En person som har funktionsnedsättningar ska kunna jobba på sina villkor. Även om lagen säger vissa saker, så är det inte alltid på det viset. Jag hade gärna varit på olika platser och jobbat än vad daglig verksamhet föreslår. Men det jag föreslår och försöker bygga en plattform, så blir det tvärstopp.

Då ställer jag frågan: Varför?
Varför måste det vara på det viset? Om det senare KAN leda till lönebidrag via annan form av organisation, så som sociala företag med mera. Allt leder INTE till lönebidrag. Allt leder heller inte till riktiga arbeten. Har själv varit på ett företag och fick varken det ena eller det andra. Men vi gick en ”mellanväg”. Men det är inte bra det heller egentligen. Det finns många i vårt land som har svårt att få jobb. Eller komma ut ur den så kallade ”gråa zonen” som många sitter i.

Vad ska vi göra som sitter i denna gråa zon göra då?
Jo 1: Brukarpåverkan, 2: debattera och 3: samla kunskap och samverka med alla som behöver den form av hjälp vi behöver under den period som gör att man vill ha hjälp medan man arbetar och omvandlar detta till exempel ett lönebidrag eller liknande lön. Många kan inte jobba 100 %, men alla kan göra något. Dock fick jag reda på att det krävs för att man ska få lönebidrag att man klarar av 50 % arbetsför.

Skrev ett tidigare inlägg om just detta, om LSS daglig verksamhet leder till lönebidrag. Jag själv har varit på en arbetsplats i ca 11 år, men har varken fått lönebidrag eller chans till något större, så som anställning. Jag vet att det finns en viss kapacitet för att utföra vissa uppgifter. Men många kan eller blir hindrade till att eventuellt få exempel 25 % och jobba för just det företaget. På grund av regler som inte gynnas. Jag trodde när Alliansen kom till makten, att det skulle bli lättare att fixa jobb. Ändå hamnar ”FAS3” och andra arbetslösa för total meningslösa arbetsuppgifter, så som att sitta kring ett fikabord och snacka om precis vad som helst. När man hör ordet ”meningsfull sysselsättning”, så funderar jag på flera punkter också än dem jag tagit upp. För mig så tycker jag ett visst bidrag ska gå till företaget som tar emot en funktionsnedsatt person eller har svårt med olika saker eller har speciella behov att kunna få en lite mer meningsfull inkomst. Idag lever många med marginal och i många fall även under existensminimum på grund av alla mediciner eller hjälpmedel som kostar.

Jag tycker att många regler som påstås vara i den ”gråa zonen”, bör ordnas på så sätt att alla har rätt till den form av sysselsättning eller anställning som han eller hon önskar. Det är inte bara i Falkenberg vi lever i en sådan gråzon, det finns i hela Sverige.

LSS leder inte till lönebidrag – Eller?

av

LSS må vara bra, men inte tillräckligt bra, då det är så snäva regler. Tankarna går nu att överge vissa saker för att bli än mer friare. Vet inte hur det ska bli i framtiden dock än. Men att jobba inom vissa företag och organisationer, så krävs det vissa uppoffringar. Frågan är om jag ska göra dessa för att sedan i framtiden jobba med det jag vill. LSS och LOV/SOL krockar tydligen. Alla lagar är bra och ibland ser man mellan fingrarna. Men i mitt fall vet jag inte exakt hur och när och vad man ska göra för att det ska bli bra för alla parter. Hur jag än gör och tänker, så känns det fel. Vissa fall känns det rätt, så som att gå helt ut ur LSS. Någon sa att många med mig lever i en gråzon och ja jag tycker det känns konstigt. Man får en ersättning som är totalt krast. Jag har skrivit en hel del om just att jag vill ha någon form av mellanting mellan LSS och Lönebidragsanställning. Men med Lönebidragsanställning i första fönstret. Men själva stödet påminner om LSS med att personal hjälper till som stöd. Det stödet försvinner när man blir lönebidrag eller är anställd. Men detta ska också vara väldigt lång utfasning eller så lång utfasning som krävs eller en kort utfasning som vissa personer kanske klarar av. Många lever idag i ovisshet med sina arbeten genom inkomster. Att inte ha en fast plats eller inkomst är inte alls okej i vårt samhälle. Att avstå en viss procent av sin inkomst för just lön känns onekligen inte alls så okej, då man kan fölora på sitt bostadstillägg. Fick en Käftsmäll från Biståndsenheten om att Sociala företag, så som de företag vi har i Falkenberg inte leder till lönebidragsanställning. Idag får jag chocken av att väldigt många inte får lönebidrag även när de har eller har haft LSS daglig verksamhet. Tycker det är ett hårt slag mot sociala företagande och för de som arbetar inom brukarorganisationerna. Känner mig ”utstött”. Undrar vad och hur politiker tänkt sig göra för att alla eller många kunna göra sina arbetsuppgifter även i eller utanför de som har LSS? Min fråga är till politiker i vår stad är hur ska vi kunna som är som en sa i ”gråzonen” göra för att få en vettig sysselsättning? Att leva med funktionshinder och samtidigt ha tillgång till LSS, men inte får utföra vissa uppgifter på grund av vissa själ ger mig mer eller mindre horn på pannan av ilska. Jag menar, vi ska väl kunna leva och jobba precis som alla andra, det är väl tänkt att vi som jobbar också kan känna att vi gör något även om det inte leder till eller leder till lönebidragsanställning? Jag har märkt att mycket med just lönebidragsanställning oftast leder till att man får fast jobb. Men inte när det gäller daglig verksamhet enl. LSS. Vad är då vitsen med att ha LSS daglig verksamhet och intergrerad daglig verksamhet på företag? Jo många kommer inte ur detta träsk. Få lyckas och få vill komma ur detta. Jag har också märkt hur LSS och vissa andra saker ”krockar” för att man ska göra en ”överlåtelse” från en verksamhet till en annan. Det hade varit bättre med att få rätt hjälp på rätt plats. LSS må vara bra och att få rätt sorts hjälp. Jag är inte emot systemet i sådant skick. Utan jag är emot hur det egentligen fungerar i praktiken. Att få exempel 30-50% arbete och känna nyttan i det man gör ca 3-5 timmar/dag är helt underbart. Om man dessutom får lön i det man gör känns ännu bättre.

Paneldebatt i Falkhallen – mina synpunkter

av

 Jag var på paneldebatten i Falkhallen den 4:e Mars. Mellan 18:30 – 21:00.  Jag har funderat kring det med utnyttjande och hur vi gör med och mot funktionshindrade. Jag är arg över hur man behandlar dessa i arbetslivet. Jag är ute efter ett ”tredje steg”, Alltså ett steg som gör att personen som arbetar på daglig verksamhet också får en skälig lön oavsett hur lite eller hur mycket man arbetar. Inte en habiliteringsersättning på 37 kronor/dag. Utan en kombination av lön och bidrag och som gör att man kan få en skälig pension från 65 års ålder.

Men när jag ställde frågan om det tredje steget och att någon började eller ”försöka” svara, fick jag ändå inget vettigt svar. Men några inom FUB och några vänner höjde handen till high five. Tackar för det.

Jag har tidigare skrivit om detta och kommer att fortsätta att funktionshindrade ska få en skälig inkomst oavsett hur mycket/litet man arbetar. Det finns förhoppningsvis kommuner i vårt avlånga land som kanske gått i bräschen för detta. jag vet inte, men jag anser ändå att i detta fallet borde kanske vi vara först.

Jag snackar om här på bloggen:
1: Socialt företagande.
2: lönebidragsanställning via olika arbetsåtgärder.
3: Arbetsförmedlingens inkompetenta  sätt och behandla funktionshindrade.

Jag vill ha och för alla ett ”tredje steg”. Man har kvar nästan alla förmåner inom LSS när du arbetar. Men du får en skälig lön, så som ”avdrag” för pension m.m. Idag har vi som har pension redan antingen ingen möjlighet att spara eller får en skälig pension från 65 års ålder.

Vad är då en skälig lön? Den ska vara så skälig att du slipper andra bidrag, så som bostadstillägg eller bostadsbidrag. Du ska kunna betala dina mediciner Du ska kunna göra saker utan att behöva tänka och försaka andra saker bara för att man har ett visst intresse. Att kunna spara till mer än vad man kan idag.

Jag kan nämna mycket som kan hjälpa en funktionshindrad från 65 års ålder. Visst, inkomsterna idag är väldigt låga i jämförelse en som har ett ”riktigt arbete”.

Det finns ”förmåner” för de som har ett ”riktigt arbete” Facket, pensionsförsäkringar och massa annat. Men det finns också skyldigheter.

Vi snackar om diskriminering, främlingsfientlighet och allas lika värde. Jag tycker inte det ser så ut idag. Jag är inte glad för att vara svensk och inte glad för att bo i ett land som kränker allas rättigheter, oavsett om man är funktionshindrad eller ej.

Jag vill att Sverige ska bli bättre. Visst, det är bra, men inte tillräckligt.

Jag vill att vi ska försöka jobba fram till 4 saker som en funktionshindrad ska få mer sammarbete med och om bidrag för alla dessa områden när man är på en arbetsplats:

1: Staten
2: Landsting/region
3: Kommun 4: Företagare

Om arbetet sker på stat eller kommun eller region, så gäller bidraget fullt ut ändå. En skälig lön är idag över 12 000:- Idag i värsta fall ligger vi under en viss summa. Jag tycker det inte är skäligt inkomst för dem som vill ha olika intressen och även leva en skälig levnadsnivå. (Jag tror det står nått om det i LSS-lagen om skälig levnadsnivå m.m. Kan inte lagen på mina fem fingrar, det vet jag, men mina åsikter är mer viktigt än vad lagar och förordningar säger…)

Debatten eller paneldebatten som man vill uttrycka sig tyckte jag var ganska bra. Men än idag får vi inga svar på våra frågor.

En sak som kom upp som vi hela tiden har eftersträvat är valfrihet. Vi har ingen valfrihet idag. Vad finns den? Vad kan jag hitta min valfrihet genom detta?

Jag förstår inte Moderaternas och Alliansens diskussion om valfrihet. Visa mig den, så kanske jag ändrar min åsikt. Värst är det inom LSS och daglig verksamhet och för funktionshindrade..

Sedan en ytterligare en Pik till Sara-Lena Bjälkö: När hon läste upp från sin läsplatta/ipad, så lät det precis komma ifrån vilken hemsida som helst och att det lät statiskt. Jag minns nu inte i skrivande stund om exakt vad. Men jag böjde mig till en annan som satt bredvid och sa typ att det lät som det var taget från en webb-sida eller nått.

Jag anser och detta står jag för och detta har också med Sara-Lenas utspel och Sverigedemokraternas motion att ta bort ordet främlingsfientlighet i skolarbetet och att det mera ska vara orden ”värdegrundsarbete”.

Jag säger så här och det är en ytterligare en pik till Sara-Lena Bjälkö: Vi som lever som funktionshindrade lever med främlingsfientlighet, diskriminering och oförståelser för många av våra funktionsnedsättningar. Jag kan kalla också det för främlingsfientlighet.

Jag är inte alls glad för debatten som dykt upp i Kommunfullmäktige om att ta bort ord, så som jag skrivit i tidigare inlägg här på bloggen.

Det finns mycket i mina idéer som man modifieras och hur vi kan gå vidare med detta. Jag kommer att utveckla idéerna som jag har till beslutsfattare, politiker och andra organisationer. Jag anser att vi ligger ljusår bakåt i tiden för vissa sakfrågor.

Vid pennan: Christer Eklund – driver bloggen diggo.se och är medlem i olika brukarorganisationer.

 

 

Förslag på bidrag och icke bidrag

av

Ska fatta mig kort angående funktionshindrade och den debatt jag har skrivit om här.

Vad jag försöker säga är: 1: Vi vill ha samma eller högre pension/lön/ersättning när vi hjälper till på företag

2: Vi vill att man inte ser funktionshindret som ett hinder, utan en möjlighet till att få hjälp

3: Vi vill att alla ska vara lika värda oavsett vad och vem man än är.

4: Att LSS och en ”vanlig” lön är skälig, oavsett hur lite eller hur mycket man arbetar, samt att en del av lönen hamnar i tjänstepension eller andra sparande för att få ett drägligt liv från 65 års ålder, då LSS upphör.

5: Att utnyttjande av funktionshindrade ska sättas stopp på alla arbetsplatser oavsett om det är en dagcentergrupp eller integrerad dagcenterverksamhet. Alltså att både stat, kommun och företagen ska ge skäliga löner och pensionsavtal oavsett hur lite eller hur mycket kapacitet den funktionshindrade arbetar.

Jag anser att det finns olika saker som kan göras: Staten/kommunerna/Företagen kan få mer bidrag för att ”anställa” funktionshindrade. Staten/kommunerna/Företagen i sin tur kan hjälpa personen att lägga undan till pension från 65 års ålder. En skälig ska vara så mycket att man slipper bostadstillägg eller bostadsbidrag, det tjänar både staten och övriga samhället på i slutändan.

Jag anser att bidragen ska minska, men samtidigt om man måste ha bidrag, så ska dessa vara såpas mycket mer än vad man får idag.

Samhället bör ta ett större ansvar med personer med speciella behov inom daglig versksamhet

av

Daglig verksamhet har ett konstigt system. Det finns många som har en habiliteringsersättning på olika summor. Vissa kommuner ger inte denna ”flitpeng” eller ”habb-peng” eller vad det nu kallas. I Falkenberg för några år sedan, så ville politikerna slopa denna peng. Det börja höras röster om att vi vill ha mer pengar för de som arbetar på daglig verksamhet. Att det är ett systemfel behöver man nog inte diskutera mer än att det värkligen är det.

Jag skrev ett brev till kommunen om just detta med att jag nu delvis i det brevet har ändrat mig en del. I brevet skrev jag bland annat att höja habben, det kvarstår, men med att företagen som man jobbar för eller jobbar åt, ska skänka en del av summan själva. Eller åtminstone i framtiden även betala ut en summa som är över dagens habb och att företaget också ska se människan och individen mer än vad man gör idag. Framförallt mer när det gäller personer som har ett hinder i vardagen, så som psykiskt, som fysiskt. Jag anser att många stora företag, så som ICA har gjort framsteg. Men att ha LSS, så är lagen tydligen skriven på ett sådant sätt att man inte få ge någon ”lön” till brukarna.

Jag anser att företagen, stat och kommun bör ta ett större ansvar och i och med när många kommuner lägger ut vård och omsorg ut på vårdföretagen, så blir det än mer större ansvar på dessa och än mer på kommunerna. Men varför inser inte kommunerna att det är människor man har att göra med? Varför kan man inte göra ett mellanting och sammarbeta mer mellan företagen, kommunen och grupperna, så att personerna som arbetar med och för dessa arbetstagare lite med kred. Det handlar ibland om tusenlappar och ibland om hundralappar per månad EXTRA. Beroende på hur mycket och hur lite personen gör på företaget. Många säger ”Du är ovärderlig!”. Tomma ord? Varför inte ge lite mer cred med lite mer pengar till en funktionshindrad?

Jag tycker att jag själv har det någorlunda bra. Jag gnäller inte för egen vinning, utan för andras rätt och delvis min egen rätt också. Jag vill att ALLA ska få en bättre tillvaro både företagarna/arbetsgivarna blir vinnare, brukaren blir vinnare och inte minst kommunerna blir vinnare om alla hjälps åt.

Om vi tar exempel SCA som tjänar, ja jag vet inte hur mycket, men mycket är det per år som SCA lägger ut packningsarbete på vissa grupper inom daglig verksamhet och inte betalar något till dessa brukare. Dock tjänar vårdföretaget (kommunen tidigare) en viss summa till verksamheten. Men som jag nyss skrev inte till brukarna på det viset. Snacka om utnyttjande. Vi utnyttjar våra funktionshindrade personer, så pass mycket ibland så det är rena slaveriet. Jag vet att många kanske orkar att jobba 30% ena dagen och 120% nästa dag av sin kapacitet. Andra kanske sprider ut sin kapacitet under veckan och kanske orkar jobba ca 50% om dagen (men är på arbetet över 6 timmar/dag ändå). Vissa jobbar som om dem kunde ha en fullskalig lön från företaget och andra kanske inte jobbar lika mycket.

Vad jag försöker säga är att det är ett systemfel som vi lever idag och det är en form av slaveri som jag helst gärna inte vill ta ur min mun. Jag är arg på systemet, jag är inte arg på individerna. Jag är någorlunda lyckligt lottad, då man har familj som stöttar och andra som gärna hjälper till.

Jag anser att dessa personer som hjälper kanske inte är i livet om några år och då behöver vi samhällets hjälp. ÄNDÅ får vi inte det i samma utsträckning som förr. Allt ska sparas på. Vård, skola och omsorg. Jag tycker både företagare, kommunerna och staten bör ta ett större ansvar på detta ”slaveri” som förekommer.

Jag är arg och jag är ledsen över denna utvecklingen. Alla bör ta ett större ansvar för våra medmänniskor. Jag tycker att man borde göra något och det NU.

Tack för mina ord. Jag hoppas att ni förstår även om det är en stor text jag skriver, så vill jag bara ändå det lilla.

Insändare i Hallands Nyheter den 20:e december

av

Denna insändare kom in den 20/12 2013. Jag anser som jag skrivit innan i bloggen att kommunen har ingen taxiverksamhet för huvudtaget. Det enda som han eller hon ska göra är att hjälpa brukaren i vardagen under arbetstid med mera.

Hn-den-20dec

 

 

 

 

 

 

 

 

HN den 20/12-2013 Insändare sänt av Christer Eklund

Kommunen förbjuder skjutsar från och med 1:a januari 2014

av

Jag fick just reda på saker som kan försämra verksamheten i LSS och Daglig verksamhet. Det har med skjutsar att göra. Exempel om en brukare vill åka med och handla arbetskläder eller äta lunch med sin handledare eller nått annat inom daglig verksamhet och integrerad daglig sysselsättning. Så har det fungerat i hur länge som jag kan minnas. Men från och med 1:a Januari 2014, så är inte det tillåtet, då kommunen anser att man måste ha licens för detta ändamål.

Med taxi-verksamhet, så anser jag att det handlar om helt andra saker än just det LSS och Daglig verksamhet bedriver. Visst att man ska till och hem från jobbet och att man ska kunna försöka klara sig på sin egen hand eller färdtjänst. Det är jag helt överens om. Men när det gäller det sociala, så som att äta tillsammans, hjälpa brukaren med något i vardagen, så som att köpa skyddsskor eller nått som kräver annan hjälp med att använda bil eller annat sätt skjutsa, så får inte handledaren göra detta.

Jag räknade upp för mig själv vad som är vad en handledaren brukar göra:
1: Äta tillsammans (då krävs att man hämtar personen i fråga)
2: hjälpa till med vissa arbetskläder. Skjutsar till och från arbetet
3: Om det är USELT väder, så som storm, hagel eller annat otrevligt väder, så kan handledaren hjälpa mig med detta, om så är fallet. Den sista punkten (3), är yttersta nödfall.

Jag har påpekat några saker, men det finns flera och jag försäkrar er som läser denna blogg, att jag inte är lat på det viset. Visst jag kan cykla eller ta mopeden till vissa platser och det gör jag. Men det handlar om hur det ska vara lätt att arbeta med brukarna eller att man ska förenkla saker. Inte försvåra som Kommunen tycks göra nu. Nu vet jag inte hur svårigheterna är i Varbergs kommun, men jag anser ändå att mycket av arbetet som skett under dagliga verksamheten i Falkenberg har varit kanon i den sakens skull att det fanns grupper som även körde omkring och hjälpte vissa hjälporganisationer och då får brukarna följa med. Men inte nu i så fall.

Det känns som en fotbollsplan som bara krymper för oss funktionsnedsatta personer. Misshandel är vad man nästan kan jämföra det med. Sämre hjälp, sämre möjligheter att få arbetskläder, sämre möjlighet till att prata eller samarbeta med ett team som kallade sig för LSS-teamet som verkligen hjälpte brukaren och att brukaren alltid var i centrum och att om det var något speciellt, så visste alla problemet efter ett möte eller två. Idag fungerar det inte på det viset. Idag handlar det mer om individuella kontakter. Jag menar mest att det fungerar inte så. För att arbeta med brukare, så ska brukaren vara i centrum och kontakterna där efter. Inte myndigheten.

Jag anser också att det där med att förbjuda saker som är så självklara är för mig ett hån. Inte bara för mig. Utan för de personer som behöver hjälp och stöttning i vardagen.

Jag anser att Falkenberg inte håller måttet när det gäller LSS i många punkter. Jag tycker som jag sa innan i texten att det är ett hån och sedan säga… ”Ja det löser sig nog.” Men det gör inte alltid det och att man hela tiden får hitta på lösningar och kämpa sig igenom saker och ting gör inte funktionshindret bättre. Snarare tvärtom i många fall. Visst man växer när man kommer på nya lösningar, men att hela tiden kämpa för rättigheter är inte vad vi vill. Vi vill ha ett värdigt liv och med rätt hjälp och med rätt kunskap.

Det där med skjutsarna är bara en droppe i havet i jämförelse vad jag varit med om tidigare. Besparingar och massa annat som hela tiden man får kämpa för. Inte alls roligt och kämpa som sagt. Även om att kämpa för sitt lag är en helt annan sak.

 

Lite av varje – Särskolan och LSS

av

Jag har läst en artikel i HN och jag anser att man måste fundera kring varför det finns vissa personer som gör sådana fatala fel som händelsen i artiklarna med  Elie Hachem. Jag tycker han ska stå på sig och få sin rätt. Att gå i särskola på grund av att man har en hörselskada eller annat felaktigt beslut anser jag är skandal. Man brukar ju säga att Falkenbergs kommun är skammens kommun när det gäller saker inom LSS och särskolan. Men det samlas på hög hela tiden. Inte bara EN sak, utan flera som pockar på problemen med kommunen.

Visst Falkenbergs kommun må vara en bra kommun i många avseenden. Men när det gäller personer som oftast är utsatta, så har Falkenbergs kommun blivit sämre på senare år. Jag kan räkna på flera sätt varför Falkenberg blivit sämre när det gäller personer som behöver eller har LSS och hur det har försämrats.

Men jag tänker inte gå in på det här i bloggen, men jag tänker nämna nått helt annat. Jag har många förslag och jag har mycket tankar hur det skulle kunna bli bättre.

Att olika kommuner till varje pris drar ut på att bevilja insatser gör mig än mer förbryllad. Det kostar ju en hel del pengar om dem får betala vite. Sedan försöker kommunens jurister ”mygla” och se till att dem slipper och betala. Eller så är det väldigt liten summa som de betalar i vite.

mycket av dessa saker jag skriver anser jag att kommunerna gör fel. Om man har rätt till LSS och assistans, så ska man få det. Om man fått 60 timmar, så ska personen ha det. Om personen har rätt till 10 timmar. Ja då kan personen inte begära mer om han/hon inte söker efter fler timmar. Så är lagen skriven och så är det i jämförelse med pengar:
Om du har 10 000:- och din resa kostar 12 000:-, så kan du inte ”pruta” ner din resa till 10 000:-. Om det inte gäller andra saker. Men då får man vänta med att spara lite mer pengar, så att man har råd till den resan. På samma sätt gör man när det gäller insatser enligt LSS. Att man ansöker om insatser.

Jag har tidigare skrivit om LSS och om dem svaga i samhället. Jag (Christer Eklund), som driver denna blogg anser att man kan inte ha en sådan människosyn och att Sverige har en unik lag. Många länder tittar på oss och många länder kanske till och med gör liknande lagar som vi har när det gäller LSS. Men jag anser också att mycket av lagen eller delar av LSS-insatserna eller andra saker borde ändras. Ett exempel är flit-pengen eller Habiliteringspengen eller ”habben”. Kärt barn har många namn. Borde ändras och lagstadgas och höjas. Oavsett i landet, så ska den ligga jämt. Vissa kommuner ligger den bara några kronor per timma. Andra har en viss summa per heldag och andra kommuner får man ingenting.

Många som jobbar integrerat Dagcenterverksamhet, så som på företag gör nästan samma arbetsuppgifter som en vanlig anställd. Ändå får personer inte pengar av varken företag eller kommunen. Visst, det finns vissa företag som är generösa och dessa företag vill jag ge en stor eloge till!

Sedan vill jag ändra så att man kan jobba med LSS även om man får lön. Men det funkar inte idag. Jag tycker det är helt fel. Vissa vill ha det där ”tredje steget”. Men det är en annan historia.

Jag hoppas att ni förstår mina tankar, om det är nått som är osäkert, fråga mig på min blogg eller på andra sociala medier, så kanske jag kan svara.

Civilkurage och mänskliga rättigheter och mer om LSS

av

Om man då ska anlita konsult eller föreläsare, så ska den anlitas för dessa ändamål:

1: Ska följa mänskliga rättigheter
2: Ska följa etik och moral
3: Ska ha civilkurage
4: Ska även ha en människosyn som gör att man inte ska skämmas när man anlitar dessa personer eller organisationer.

Jag anser också att man inte ska spara in på saker som gör att många som har LSS inte kan leva sina liv som en ”normal” person kan leva. Ge dem assistenter till läger och andra nöjen. Ordet är idag givmildhet. Inte riva den bro som personen går på. Eller klippa den tråd som man hela tiden får balansera för att inte sticka ut i mängden. Man måste idag vara normal för ett normalt samhälle som hela tiden blir ihop-stramat.
Vill vi leva ett sådant samhälle?`
Vill du leva ett sådant samälle som trycker både funktionshindrade och andra människor i ett utanförskap?

På båda svarar jag med ett rungande NEJ!

Vi vill att alla inte ska fastna i ett utanförskap och bara sitta inne. Vad var det Fredrik Reinfeldt hela tiden har sagt? Jo att man inte ska fastna i utanförskap och börja jobba. Vaddå jobba? Det finns personer som inte ens kan jobba, men vill vara delaktiga i en vardag och inte hamna i utanförskap.

Att få vara med på läger eller andra aktiviteter eller delta med en stödfamilj betyder oerhört mycket för många funktionshindrade. Oavsett om dem är blinda eller inte kan röra sig fullt ut. Eller är döva. Ja det finns många i vårt samhälle som behöver den hjälp som många faktiskt har rätt till, men inte får på grund av många skäl och som jag inte alls förstår. Då lagen är tydlig.

Etik och moral och människosyn är vad jag anser. Oavsett att man kan ha en dålig dag. Eller dålig vecka. Så betyder det inte att jag står bakom dessa personer fullt ut. Jag har mina funktionsnedsättningar, men jag står ändå till 1000% bakom dessa personer som söker eller sökt LSS och är förtvivlade att dem inte får den hjälp dem har rätt till. Jag vill att dem ska få rätt och jag vill att dem ska ha den hjälp man har rätt till. Eller som en LSS-handläggare säger: Det är praxis. Vad är det idag? Reglerna ändras från år till år och givetvis från decenium till decenium. Men vad jag vill säga också är att många kommuner tittar sig blint på ordet ”spara”. Där av blir det inte humant. Hur kan en person få 13 timmar assistans, när personen fick 60 timmar innan? Ingenting har förändrats. Det kallar jag INTE humant att minska på den tiden.

Jag vill att alla människor ska inse att alla är lika värda och att många behöver extra hjälp i vårt samhälle. Idag tycks det inte se så ut. Men jag vill (inte bara jag ensam) att ALLA ska ta sitt ansvar och försöka prata med politiker, skriva och påverka att man inte gör på detta viset, sedan anser jag att vissa politiker och tjänstemän säger korkade saker. Men att många inser att man inte kan göra på det viset.

Jag jublar och tackar Halmstads Kommun att dem la ner den kursen eller föreläsningen KommunLex och att personen bakom också bett om ursäkt.

Där finns det i alla fall civilkurage från Halmstad Kommuns ledning. Men vad hade hänt om Kalla Fakta inte sänt programmet? Ingen kommer att veta. Jag är glad för att Kalla Fakta och TV4 visar hur det egentligen fungerar i Sverige. Inte bara det där om LSS. Utan även om andra saker. Men det är en annan historia.

Detta är det 3:e inlägget om Kalla Faktas inslag sedan i Söndags (2013-11-10). Det kommer inte bli mitt sista, men jag kommer inte att skriva mer på ett tag, då jag redan sagt min mening. Men om det dyker upp något mer kring detta med LSS eller annat som driver mig att skriva, så kommer jag att göra det med besked.

Tack för ordet!

Sedan vill jag tacka alla på Facebookgrupper m.m. för att ni läser min blogg. Läs den då och då. Ni kommer att få läsa om än det ena och än det andra i framtidien. Jag vill förbättra och påverka via min blogg. Sprid bloggen till nära och kära och andra som kan behöva läsa denna blogg.

 

Mer reaktioner om Kalla fakta och LSS

av

Läser olika tidningar om att vissa kommuner vill spara för dem ”svaga” i samhället och som behöver LSS. Nu ville Stockholm spara in på Daglig verksamhet. I och med Kalla Faktas inslag ”Avslag till varje pris” gör mig mer fundersam hur politikerna egentligen tänker. Läser Föräldrarkraft och även kvällstidningarna om Kalla Faktas inslag. Det är oroväckande om varför kommunerna till varje pris vill sänka kostnaderna till dessa grupper. Vård kostar. Även om det är en stödfamilj eller en kontaktperson eller assistenter. Falkenberg har försökt dra in saker och även om det pågår i det fördolda, så tror jag att Falkenbergs kommun också ger avslag bara för att spara pengar, men säger något helt annat.

I skrivande stund fick jag reda  på att Halmstad skulle anlita samma föreläsare som visats i Kalla Fakta. Men som (enligt mig och många), så ställdes denna föreläsning in. Jag gillar ingen kommun som försöker till varje pris spara in på självklara saker som assistans och andra saker som funktionsnedsatta personer behöver enlgigt LSS.

Här nedan så ber jag er att klicka på ett par länkar som jag läste under gårdagen.

http://www.expressen.se/gt/han-lar-kommuner-att-nobba-handikappade/

http://www.expressen.se/gt/ilskan-efter-skandalen-ar-helt-oacceptabelt/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17817053.ab

Ring P1:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/279897?programid=1120&playepisode=279897

Föräldrarkrafts artiklar:

http://www.foraldrakraft.se/articles/avslag-till-varje-pris

http://www.foraldrakraft.se/articles/skr%C3%A4mmande-var-finns-medm%C3%A4nskligheten

http://www.foraldrakraft.se/articles/rbu-vill-ha-h%C3%A5rdare-tag-mot-kommuner-som-missk%C3%B6ter-lss

http://www.foraldrakraft.se/articles/vidrigt-betala-konsulter-f%C3%B6r-att-hindra-st%C3%B6d

http://www.foraldrakraft.se/articles/be-om-urs%C3%A4kt

http://www.foraldrakraft.se/articles/konsulten-beklagar-sitt-spr%C3%A5kbruk

I sista artikeln från Föräldrarkraft ber konsulten om ursäkt. Men skadan är redan skedd och jag anser att handläggarna borde ha mer civilkurage och säga till om något är fel under en föreläsning eller kurser dem går på. Samtidigt ska socialcheferna veta först vad det är för föreläsningar dem anlitar innan dem anlitar dessa personer, så som Jonas Reinholdsson, men i skrivande stund bett om ursäkt.

http://bjornalvebrand.wordpress.com/2013/11/11/avslag-till-varje-pris-visar-ett-samhalle-i-sonderfall/

En blogg som jag inte läst så mycket, men har liknande reaktioner så som jag skrivit i tidigare inlägg (https://diggo.se/lss-och-kalla-fakta/) och jag menar på det att det är vidrigt sätt att ha en sådan människosyn.

Tänker inte skriva mera och tycker du ska läsa igenom artiklar m.m. och sedan tycker jag ni ska ta en funderare och kanske göra en protest eller skriva nått till våra tidningar och makthavare och tala om att vi inte vill ha det på detta viset.

Det finns många bra åsikter i Ring P1 och andra sociala medier.

Mina reaktioner är att jag är mycket arg och upprörd över dessa händelser och gillar inte när kommuner försöker spara in saker som dem inte har någon speciell kunskap om. Vård kostar och vård måste en handikappad få. Har personen rätt till 60 timmar, så ska man inte få 13 timmar. Där av blir jag arg.

LSS och Kalla Fakta

av

kalla-fakta-make-up-store

Jag har sett vissa klipp om det med LSS och assistans och detta med att det kostar med att få LSS-insatser. Självklart kostar det att ha en LSS-lag, men samtidigt så står det i lagen att det får inte vara ett argument för att det kostar. Ändå minskar dem stödfamiljer eller kontaktperson eller likvärdigt bara för att minska på kostnaden.

Jag blev så arg att jag skrev ett öppet brev till KommunLex om saken och ska här med förklara mer ingående hur upprörd jag egentligen är. Jag är ändå tacksam över att jag inte såg Falkenberg på den lista som nämndes i Kalla Fakta. Men jag är upprörd över att Kommunen även är på väg åt samma håll som övriga landet. Att hävda andra osäker för att personen inte ska få sin semester är inte rätt. Jag kan inte förstå hur kommunen tolkar saker på ett sådant snedvridande sätt, när saker och ting låter solklart även för en gröngöling som jag är. När man ser på inslaget i Kalla Fakta, så märker man också att folk skrattar om den händelsen med ”tvål-händelsen” och med dubbla assistenter. Anser att det är för halt att använda mycket tvål. Att HAN blir för hal, inte golvet. Sedan vet jag att man kan använda hjälpmedel för att inte halka. Så som anti-halk-matta eller speciella anti-halk-skor för våtutrymme.

Att använda mycket tvål är gött ibland, men att sedan skratta åt denna händelse gör mig så arg att jag nästan spyr åt dessa kommuner som gör dessa saker och dessutom vill minska kostnaderna för att minska assistans för funktionshindrade. Att dessutom också skratta åt svaga personer gör mig än mer fundersam hur man kan göra på detta viset. Även om jag tjatar om samma sak hela tiden, så sågar jag dessa tjänstemän längs med fotknölarna för att det inte är humant att göra så mot en människa som är svag.

Vi kan också vända på det, att ni tjänstemän under en dag eller en vecka vara funktionshindrad och sedan kanske ni får en annan blick i en funktionshindrads vardag.

Då hoppas jag att ni kommer att inse fakta och förstå problemet med hur ni gör för dem personer i vårt samhälle som verkligen behöver hjälp.

Nedan följer det brev som jag skickade till KommunLex via deras hemsida: www.kommunlex.se

Ett öppet brev till Kommunlex.se:

Hej!

Jag är så förbannad att man skrattar åt en sådan sak som visas på morgonnyheterna och i Kalla Fakta. Det är ingen humor. Det är ett hån för dem som är handikappade eller funktionshindrade. ÄR detta humant att göra på det viset som visas i Kalla Fakta? – Fy fan säger jag. Hur kan man sjunka så lågt?
Hur kan man bara ha mage att spara in pengar på svaga i samhället som behöver assistans? Jag förstår inte varför man inte är mer human och har någon etik och moral i detta fallet. Mer om mina reaktioner kommer jag att skriva på www.diggo.se, om ni vill ha mer information om varför jag skriver detta, så var vänlig att titta på TV4 ikväll (10/11 2013 klockan 19:30) Eller på TV4 Play.

Ja jag säger bara en sak: Det ska vara humant och man ska få ha rätt till sin hjälp oavsett hur lång tid det tar!

MVH
Christer Eklund driver www.diggo.se

Integration borde göras bättre

av

Jag blir inte klok även här i Sverige på människosynen som även disskuteras i Varberg. Nu skulle det byggas ett LSS-boende och nu efter grannarnas protester. Jag kan visst förstå detta med att grannarna protesterar för något som är okänt och som inte är speciellt farliga. Även om vissa kan vara utåtaggerande och ibland vara våldsamma, så oftast dem som har autism och downs symdrom m.fl. Så anser jag ändå att grannarna borde skämmas! Jag har skrivit om detta tidigare och jag blir upprörd över hur människosynen är i vårt land. Vi snackar om Anti-homo-lagar i Ryssland, men vi är inte ett dugg bättre i Sverige. Även om jag i tidigare inlägg har kritiserat Ryssland och dess uttalanden i Rysslands friidrotts-VM. Så anser jag ändå att Sverige borde göra det än mer bättre för funktionshindrade och alla som har olika funktionsnedsättningar och funktionsavikelser. Har du exempel ADHD eller Aspergers syndrom, så har man sina svårigheter och så vidare. Jag tycker att så fort man ser lite annorlunda ut, så är det typ ett B-lag att vara det. Det är många som gör en stor höna av en pytteliten fjäder. Jag tycker att dem som inte har en aning om Downs syndrom eller andra handikapp borde följa med och titta på våra underbara vuxna funktionsnedsatta personer som gör hejdundrande jubelföreställningar i Glada-Huddik-teatern i Huddiksvall. Vad jag anser är att dem lever precis som du och jag. Det enda som dom oftast behöver är lite mer hjälp i deras tillvaro och många är faktiskt mer eller mindre självständiga i många saker. Även om dem har personal som hjälper dessa till ett bra liv.

Jag anser också att man dömmer ut människor långt före man träffat och pratat med dem. Att alla gör så mot alla människor oavsett ras, religion och tillhörighet. Jag blir arg då när vi lever i år 2013. Jag kan förstå det på åren 1930 till ca 1980-talen. men även då var det mycket snack om att alla ska vara lika värda. Min värdegrund visar sig sedan att jag har levt med funktionshindrade och handikappade personer från skolan. Jag vet att jag även har funktionsnedsättningar, men jag anser ändå att jag är mer ”normal” än en normal männsika kan bli. Jag tycker också att normalstörda och utvecklingsstörda ska intergreras precis som invandringen. Vi är bra i vissa delar av Sverige och Europa att intergrera, men oftast är det mer snack än vad som syns i verkligheten och i statistiken, även om jag inte litar 100% på statistik.

Att man sedan nedvärderar handikappade och att många gör abort på grund av att dem får ett ”icke önskvärt barn” på grund av exempel Downs syndrom. Tycker jag är fel. Jag vill visa detta med att Sören Olssons son har Downs syndrom. Han säger själv att hans son lever som alla andra barn, dock med lite mer hjälp som många måste förstå.

Jag är vän med just Sören Olsson i och med att vi båda är medlemmar i FUB. Många av oss vill ju som sagt att dessa männsiskor ska leva så normalt det bara går. Jag har träffat underbara männskor på vägen och jag är glad för det. Även om jag själv är en ganska tyst i vissa debatter, så har jag när jag vill även en mycket vass ton till politiker och andra makthavare för att många ska få det bättre. Jag avskyr exempel orättvisor och segrigation. Jag gillar skarpt när kända skådespelare visar detta stark genom att exempel spela teater eller visas på film med funktionsnedsatta och handikappade personer. Att man intergrerar detta med ”normalstörda” och ”utvecklingsstörda” personer i en film och att det senare visar att dessa också är människor är mycket fint. Jag blir inte glad när man läser nyheter från Varbergs Kommun och andra kommuner om att grannarna tänker flytta eller överklaga om något som är så hemskt som har exempel downs syndrom och autism och/eller aspergers syndrom. Jag känner bara agg mot dessa männsiskor som inte har en aning om dessa människor och jag tycker att dessa människor ska gå på en föreläsning eller att dessa skulle gå på en Glada-huddik-teaterföreställning och inse att dessa människor inte alls är farliga, utan lever precis som du och jag. Även om dessa människor behöver lite mer hjälp.

Jag hoppas att jag fått någon att inse hur elak vår svenska samhälle är mot funktionsnedsatta personer. Jag har min talan och att jag kan prata för mig, det är jag glad för. Men många som vill utrycka sin åsikt har kanske lite svårt för just detta. Jag försöker vara deras röst till omvärden och att jag också inte vill att dessa människor ska ta skada av mångas förakt mot handikappade och funktionsnedsatta personer med exempel Downs syndrom. Jag blir bara mer och mer arg över allt detta. Låt människorna komma till er eller kom till dom om ni har några frågor. Det är det som jag kallar intergration.

Varför ingen valfrihet i Falkenberg inom LSS?

av

Varför ska kommunen lägga ut allt på privata företag nu när det gäller kort-tids, boendestödjare m.m. Varför måste allt gå över till andra företag, när det är en väl fungerande verksamhet? Jag hör rykten om att det ska gå gå över till annat företag än just kommunen. Jag vill ha kvat så som det var förr. Att ”sälja ut” till privata företag med att påstå att de kan sköta det bättre. När Carema tog över Dagcenter, så förändrades det mesta. Man fick inga arbetskläder, så när som skydds-skor. Man drog in förmånen om att kunna bada på Klitterbadet alternativ använda motionshallen. Man minskade på personalen. Sedan blev vissa funktioner sämre än vad det varit tidigare. Ändå ska andra ”avdelningar” inom omsorgen läggas ut till privata aktörer. Snälla vakna politiker! Ni förstör samhällsstrukturen för vård, omsorg och skola! Visst skolan är väl en sak, men vård och omsorg är nått helt annat!

Vården är nått som kostar. Äldre, funktionshindrade och andra som behöver vård, måste få vård. Oavsett vad samhället tycker, så anser jag att man måste hjälpa alla! Även om det är en alkoholist eller en knarkare eller en funktionshindrad, eller en utvecklingsstörd person. Jag förespråkar också att alla måste ta sitt ansvar även om man har funktionshinder. Men alla måste få hjälp i den mån vad man behöver. Behöver du dygnet runt hjälp? Ja då ska du få det. Behöver du 1 timme i veckan eller så, då ska du får det. Vad som hellst kan hjälpa dig i din vardag ska man kunna få hjälp. Idag är det inte riktigt så. Nu ska det även läggas ut på privata aktörer och då kan man räkna med ännu sämre hjälp. Själv har jag ca 2 timmar i veckan a 1 dag som jag får den hjälpen. Jag hade inte fungerat okej om jag inte fått den hjälp som jag har idag. Visst jag har själv utvecklats sedan jag fick hjälpen och hade desto mer när jag fick min boendestödshjälp. Idag är jag nöjd med den lilla hjälp jag får. Jag tänker fortfarande ha kvar den. Jag vet idag att det är svårare att förnya den hjälpen. Enligt källor blir det allt svårare att få en sådan hjälp.

 

Startat en ny Facebook-grupp

av

Jag har nyss startat en ny Facebook-grupp om att man sparar in på svaga i samhället. ”Spara inte in pengar så att de drabbar svaga i samhället”.

Den gruppen startade jag i samband med dels hur Falkenbergs kommun och region Halland har behandlat en lag som heter LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Men även för andra som har hamnat i kläm på grund av besparingar m.m.

css.php