Samhället bör ta ett större ansvar med personer med speciella behov inom daglig versksamhet

Daglig verksamhet har ett konstigt system. Det finns många som har en habiliteringsersättning på olika summor. Vissa kommuner ger inte denna ”flitpeng” eller ”habb-peng” eller vad det nu kallas. I Falkenberg för några år sedan, så ville politikerna slopa denna peng. Det börja höras röster om att vi vill ha mer pengar för de som arbetar på daglig verksamhet. Att det är ett systemfel behöver man nog inte diskutera mer än att det värkligen är det.

Jag skrev ett brev till kommunen om just detta med att jag nu delvis i det brevet har ändrat mig en del. I brevet skrev jag bland annat att höja habben, det kvarstår, men med att företagen som man jobbar för eller jobbar åt, ska skänka en del av summan själva. Eller åtminstone i framtiden även betala ut en summa som är över dagens habb och att företaget också ska se människan och individen mer än vad man gör idag. Framförallt mer när det gäller personer som har ett hinder i vardagen, så som psykiskt, som fysiskt. Jag anser att många stora företag, så som ICA har gjort framsteg. Men att ha LSS, så är lagen tydligen skriven på ett sådant sätt att man inte få ge någon ”lön” till brukarna.

Jag anser att företagen, stat och kommun bör ta ett större ansvar och i och med när många kommuner lägger ut vård och omsorg ut på vårdföretagen, så blir det än mer större ansvar på dessa och än mer på kommunerna. Men varför inser inte kommunerna att det är människor man har att göra med? Varför kan man inte göra ett mellanting och sammarbeta mer mellan företagen, kommunen och grupperna, så att personerna som arbetar med och för dessa arbetstagare lite med kred. Det handlar ibland om tusenlappar och ibland om hundralappar per månad EXTRA. Beroende på hur mycket och hur lite personen gör på företaget. Många säger ”Du är ovärderlig!”. Tomma ord? Varför inte ge lite mer cred med lite mer pengar till en funktionshindrad?

Jag tycker att jag själv har det någorlunda bra. Jag gnäller inte för egen vinning, utan för andras rätt och delvis min egen rätt också. Jag vill att ALLA ska få en bättre tillvaro både företagarna/arbetsgivarna blir vinnare, brukaren blir vinnare och inte minst kommunerna blir vinnare om alla hjälps åt.

Om vi tar exempel SCA som tjänar, ja jag vet inte hur mycket, men mycket är det per år som SCA lägger ut packningsarbete på vissa grupper inom daglig verksamhet och inte betalar något till dessa brukare. Dock tjänar vårdföretaget (kommunen tidigare) en viss summa till verksamheten. Men som jag nyss skrev inte till brukarna på det viset. Snacka om utnyttjande. Vi utnyttjar våra funktionshindrade personer, så pass mycket ibland så det är rena slaveriet. Jag vet att många kanske orkar att jobba 30% ena dagen och 120% nästa dag av sin kapacitet. Andra kanske sprider ut sin kapacitet under veckan och kanske orkar jobba ca 50% om dagen (men är på arbetet över 6 timmar/dag ändå). Vissa jobbar som om dem kunde ha en fullskalig lön från företaget och andra kanske inte jobbar lika mycket.

Vad jag försöker säga är att det är ett systemfel som vi lever idag och det är en form av slaveri som jag helst gärna inte vill ta ur min mun. Jag är arg på systemet, jag är inte arg på individerna. Jag är någorlunda lyckligt lottad, då man har familj som stöttar och andra som gärna hjälper till.

Jag anser att dessa personer som hjälper kanske inte är i livet om några år och då behöver vi samhällets hjälp. ÄNDÅ får vi inte det i samma utsträckning som förr. Allt ska sparas på. Vård, skola och omsorg. Jag tycker både företagare, kommunerna och staten bör ta ett större ansvar på detta ”slaveri” som förekommer.

Jag är arg och jag är ledsen över denna utvecklingen. Alla bör ta ett större ansvar för våra medmänniskor. Jag tycker att man borde göra något och det NU.

Tack för mina ord. Jag hoppas att ni förstår även om det är en stor text jag skriver, så vill jag bara ändå det lilla.

Åsikter inför valet 2010

Jag har av min kännerdom av att Kommunen och tidigare Landstinget hade så att man följde indexet av att priserna höjs. Exempel om  nästa år går då maten upp 1 krona, så ska även habiliteringsersättningen göra det.
Idag betalar vi visseligen ett reducerat pris av maten. Men priset är över än vad habiliteringsersättningen är, eller habben som vi brukar kalla den, eller en morot som gör att man får lite ”lön för mödan”. Exempel habben får vi 37 kr. och maten har höjts en aning och kostar idag 47kr. Varför kunde vi då inte exempel få 47 kr i habb? Så det åtminstånde går jämt ut med maten?
Visseligen finns det även folk som åker buss till och från jobbet. Det kostar också mer.

Jag anser att habiliteringsersättningen ska åtminstånde motsvara kostnaderna till en lunch.
Sedan är jag väldigt arg över att vissa politiker säger i stil med: ”Pensionärer och handikappade ska ha väldigt lite i ersättning när de inte jobbar.”
Då vill jag säga till den politikern att han inte vet vad han själv snackar om. Han och ett visst ungdoms-parti slösar med våra skattepengar med att bjuda ungdommar på en form av ”party” exempel i Stockholm med dyra hotell. Det räcker för den enskilde att BARA betala medlemsavgiften. Sedan är allt ”gratis”.

Va!?! tänker både jag och ni. Jo så är det. Sedan får de som är sjuka och handikappade gå och gneta och vända på sina slantar. Visst ska vi som har svårt kunna arbeta. Men någon måtta får det väl ändå vara.
Om jag hade haft en politik, så hade jag nog blandat de blåa med det rödgröna:

Jag vill göra som de Röd-gröna. Att slopa ”stupstocken”. av de som är sjuka
Jag vill behålla hushållsnära tjänster som alliansen har skapat.
Jag vill ge mer pengar till pensionärer och de som lever på sjukersättning eller förtidspension.
Jag vill ändra en del lagar om LSS.
Jag vill hjälpa de som har problem med funktionshinder och assistenter
Jag vill att det ska vara lättare med att skaffa ledsagare om man vill ha hjälp med olika aktiviteter

jag vill att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar i lön. Om mannen tjänar 50 000, så ska även kvinnan göra det om de har samma erfarenhet och samma utbildning och samma längd av sin arbetstid. Jag tycker också att de ska betala mer i skatt när de tjänar en viss summa. Vad och hur mycket procent vill jag inte spekulera i.

Jag vill att kultur och fritidsnämnden ska få mer anslag för kultur och då menar jag INTE för stadskonst och statyrer m.m. Utan mer för musik och teater med mera.
Jag vill att habiliteringsersättningen ska lagstadgas, så att alla i hela sverige får samma rättigheter med den ersättningen. Dels för att många kommuner har slopat den ersättningen.
Vissa saker inom EU, så som Offentlig upphandling som kom till, då vi blev medlemmar i EU.
Lagen är både bra och dålig. Vissa saker så som lokalproducerat existerar inte. Varför ska skolbarn äta svensk fisk som fraktas till Kina för att göra fiskpinnar och sedan tillbaka till Sverige igen?
Jag tycker att en viss del av internetkostnaderna ska ges till STIM och andra musik och film-bolag. Så att vi slipper den debatt om olaglig fildelning.

Jag vet inte exakt hur mycket som är sossar och moderat-politik på detta. Men det är i alla fall delar av min politik som jag vill. Sedan om Sossarna eller Moderaterna ändrar i sina valmanifester, så anser jag till viss del att dessa är mina åsikter och jag anser att vissa av dessa punkter är mer eller mindre akuta.

css.php