Valfrihet är viktigt

Jag har läst och hört om två tjejer som bloggar, den ena är mer känd och det är Carin Da Silva. Båda har på liknande sätt att vilja ha en valfrihet, Carin nämnde om att vilja lämna ena barnet på förskolan och att ha sin nyfödda hemma och amma m.m. Hennes äldre är ett aktivt barn och vill springa och hoppa och klättra m.m. Varför ha ett sådant ”stökigt” barn hemma då när barnet gillar vara på förskolan? Barnet har väl ett val även det?

Samma sak gäller Gabriella Joss som debatterats en hel del om när det gäller om hennes amning och som jag mycket riktigt kommenterade om att alla har vi ett val och att vi kan amma hur länge eller lite vi vill. Jag är dock en enkel man och har själv varken tjej/sambo eller barn. Men har lite av mitt intresse för familj ändå. Därför tänker jag skriva ett inlägg om detta för att detta berör så många. Jag som varken har barn eller har tjej kanske ni må tycka: ”Var fick han luft ifrån, han har väl ingen erfarenhet i det?” Jo eller nej! Det kanske är rätt, men jag har i alla fall reflekterat över hur ni familjer funderar över hur man ska vara så pretto och att man skäms över hur man själv gör. Detta sättet kanske fungerar på Familj A, men inte i Familj B osv.

 

Jag skrev en kommentar som jag tänker lägga ut i sin helhet nedan:

Enligt mig när jag läser i din blogg, så säger du att du vill skaffa ett barn till, men din mens har inte kommit, kanske dags att sluta att amma och tänka och ”planera” för nästa graviditet. Sedan är det så, om ni vill ha fler barn, så kanske ”J” får sova i ett eget rum, Om rummen är vägg i vägg, så är det ett plus. Jag anser att alla har ett val och du med. Att helamma eller amma på nått sätt fram till 2 års ålder eller har hört ännu längre upp i åren spelar ingen roll, då det är bäst för just det barnet och den mamman. Att diskussionerna kommer och går kring amning och att det är ett hett ämne märker jag både på TV och på sociala medierna genom åren, även om jag inte letar information om just detta i medierna om det inte blåser upp med svarta rubriker på kvällspressen (Aftonbladet/Expressen m.fl.).
Jag anser att man har ett val och att det ska trigga andra att man gör si eller så. Snacket gick också upp med Carin Da Silvas om hennes son skulle vara på förskolan eller ej under tiden, då hon själv var hemma med sitt nyfödda barn. Tro fan att hennes situation passar bra med ett överaktivt barn som nästan kan ha ADHD springandes på förskolan än hemma och störa och att det blir rörigt i hemmet. Samt att ungen gillade det också. Carin Da Silva har förklarat det på Nyhetsmorgon och på sin egen blogg m.m. Ja jag anser att vi måste se våra förutsättningar med hur och vad vi gör med våra barn. Vissa saker passar kanske mig och min familj (om jag själv hade tjej och barn och vilket jag inte har, men jag tycker ändå om att följa debatten).

Jag menar olika förutsättningar för olika familjer och olika barn. Gäller även personer med olika former av funktionsnedsättningar m.m. Alla är vi lika och alla är vi olika. Jag anser att vi måste stå upp för våra val, än att inte göra det. Du kanske klär i rosa, jag i grönt. Du kanske gillar blus, jag gillar hatt och så vidare. Nä debatten handlar nog mer om moralpanik än om sina egna val. Tänk dig att du ser någon med en annorlunda hatt eller klädsel. Först tänker man: ”Å vilken lustigkurre!”, sedan tänker man ”Hmm, ja han är väl den han är….” Ja jag kan inget annat än att hålla med i det fallet. Titta på kända personer som Dregen eller Alexander Bard m.fl, som är klädda på annorlunda sätt. Inte ger vi de ”Fuck off-tecknet” bara för deras utseende? Nä vi försöker prata med dem och få både förståelse och kommunikation. Jag anser att vi är olika och vi får välja hur vi vill göra.

Men åter till min ”fråga”. Du sa för några inlägg sedan att din mens inte kommer, ändå ammar du. Om du ändå vill ha fler barn inom en viss tid snart, så får du väl sluta amma? Som jag skrev ovan så är det så klart eget val när, hur och var man gör det till. Men tanken slog mig då jag först läser det om önskan till nästa december och vad jag läser i detta inlägg.

Ha det bäst! Du har för övrigt sunda tankar vad jag läst och att du har roligt när du skriver i bloggen.

Jag har också ställt raka frågor till henne, men det är därför att hon är själv ganska rak i sin stil på bloggen. Som ni ser ovan så är valfrihet det viktigaste. Dock så finns det vissa politiker eller nästan alla politiker runt om i Sverige och i världen som inte inser var innebörden av just ordet valfrihet är. Det kan man bland annat se här i min kommun där jag kommer ifrån (Falkenberg).

Det som väcker starka reaktioner är två saker:

Det ena är om hur vi eller ska eller inte ska placera barn på förskolan eller ej när man är hemma och är föräldraledig. Det Carin Da Silva skriver om i sin blogg och det hon kom ut med i Nyhetsmorgon på TV4 att alla har olika val och möjligheter. Jag menar inte att exempel föräldrarnas val är rätt eller fel i hur dom gör och inte gör för val under de första året. 15 eller 30 timmar i veckan är nog guld värt att ha de på förskolan om barnet både själv vill och är mycket aktivt. Sedan om barnet var mer pysslig och vill måla m.m. Så kanske det hade varit enklare. Detta är ungefär vad Carin själv säger i intervjun i Nyhetsmorgon på TV4.

Samt att hennes resonemang om att alla har valfrihet om hur de vill göra. Alla familjer är inte lika och alla familjer får och kan göra vad de själv önskar.
Det andra är om hur vi eller ska amma och var och när det ska ske, samt hur länge eller hur kort tid det är. Vissa barn klarar inte att bli ammade. Andra barn kanske behöver mer anknytning till sin mamma i en längre period. Även om man inte helammar, så anser många att man inte ska amma efter en viss ålder på barnet.

Att det sedan blir moralpanik i hela Sverige bara för att man gör på ett sätt betyder inte att det är rätt för nästa kvinna som ska amma. Vi måste inse att vi har valfrihet och att vi måste kunna inse vilka vi är. Visst min egen åsikt i det hela är att försöka amma barnet så mycket som möjligt, då det finns vissa ämnen i mammans mjölk som gör att barnet mår bättre av. Men det är också en gammal tes. Dock så kommer ny forskning och nya rön om hur det gäller kring amning. Men om man kan, så anser jag att man kan amma längre än 6 månader.

Alla har vi ett val och jag slänger inte ut till någon att exempel Carin Da Silva eller Gabriella Joss har rätt eller fel. De har sina egna val och att alla är vi olika på hur vi ska göra med våra barn är deras ensak. Om jag som förälder (om jag hade barn), så hade jag och min tjej (om jag hade en tjej) kommit överens om hur vi ska göra med våra barn och om hur vi ska dela upp föräldraledighet, förskolan och allt det där. Sedan är det upp till henne om hur länge och hur mycket hon vill amma vårt barn. Det kallar jag valfrihet och att alla har åsikter kring detta gör mig galen om all denna moralpanik och att hela dennes familj beter sig som dumma föräldrar bara för att de gör på ett visst sätt. Nä jag tycker att det är du och jag som får välja fritt. Ska barnet ammas i 2 månader? Ska andra barnet få vara på förskolan under tiden man är föräldraledig? Det är upp till dig och mig att avgöra hur vår familj ser ut.

Gabriella Joss inlägg om ”Skämmer vi bort våra barn?”

Carin Da Silvas inlägg om ”Så här funkar det i VÅR familj”

 Carin Da Silva har blivit omtalat även i pressen om dessa saker, dock så länkar jag inte detta, då det går att googla på om just detta.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

css.php