Läste i Alex Schulmans blogg på aftonbladet:
http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen
Min kommentar till detta på min egen blogg också:
Jag märker olika reaktioner här på kommentarerna och jag håller faktiskt med båda lägren, Men vad jag anser också är att barn är alltid barn och är väkommna även om de dreglar, skriker eller är allmänt stökiga. Se bara på krogen där vi vuxna även skriker, slåss och super oss redlösa och i värsta fall även våldtar kvinnor av att mannen är berusad. Nä det finns värre saker att tänka på än barn som skriker!
BRA Alex! Jag bloggar också och skriver allt från orättvisor till nöje, musik m.m.
Jag har haft småsyskon och småkusiner m.m. Nästan inget ”gnäll” om det om att jag inte få komma in på Café. Är detta ett 2000-tals-syndrom?
Utlandet är det tvärt om. Där var till och med barn välkommna redan vid puben. Dock var det föräldrarnas ansvar på vad barnen fick dricka med reservation av de landets lagar och åldesgränser.
Jag var ca 12-15 år när jag var utomlands för första gången och då var min syrra inte mer än några år gammal. De sa inget när vi var i Grekland eller på Cypern om detta. Nä detta är svenskt syndrom som kommit på senare år. Skärpning!
/Christer Eklund
