Jag upptäckte denna insändare idag via Facebook på en annan kompis tidslinje som var fotograferad på en Hallands Nyheter-sida som heter ”Ordet är fritt” idag. Jag känner denna killen och jag är djupt arg över hur sådana här personer drabbas av just krångel med myndigheter och blir trampad på.
Han skriver:
”Mobbad av myndigheterna
Ni känner till vad det får för följder i skolan om man inte är eller gör som andra, man blir mobbad.
Nu har jag upptäckt att det blir man även som vuxen, av myndigheter. För går man inte efter deras mallar, använder deras metoder och lösningar utan kommer med egna, då blir man motarbetad och utstött.
Skillnaden här är att myndigheter har ett regelverk som ger dem rätten att göra på detta sättet, att trycka ner den som vill göra på sitt eget sätt. Därför kan deras agerande med rätta kallas ”Legaliserad mobbning”!
En liggande som sparkas på”
Länken till hans insändare:
http://hn.se/asikter/ordetarfritt/1.4093645-mobbad-av-myndigheterna
Jag har pratat en del med kompisen om detta som är drabbad, men samtidigt så är det helt andra regler kring egenföretagare och vara sjukskriven. Man förlorar mer på att vara sjukskriven som egenföretagare än när man är anställd. Men varför ska det vara på det här viset? Många som lever med psykisk (o)hälsa har sina styrkor och svagheter och många använder sina svagheter till just att bli starkare. Jag tycker att myndigheterna i vissa fall bör tänka om för de som gärna vill göra något eget utanför ramarna. Jag känner själv i vissa fall att jag är drabbad av just ”myndigheterna krånglar”. Exempel att man inte får vara på en viss verksamhet för att ”reglerna säger så”.
Jag har länge funderat på att skriva när min kompis bad mig att skriva. Men när jag nu ser ett ”underlag” på hur jag själv också har blivit ”drabbad” på ett eller annat sätt, så är det helt perfekt tillfälle att skriva ner lite tankar om att reagera kring hur snårigt det egentligen är när man är ”normal”, men ännu krångligare blir det när man vill ”gå utanför boxen” och göra något annorlunda. Det fungerar inte på det här viset och det ska vara på vårt sätt, för så har det alltid varit. Varför måste det vara så?
Att man säger att man inte ska bli mobbad i skolan, på sitt arbete eller på fritiden är ju självklart. Ändå så håller myndigheterna på med ”legaliserad mobbing” som kompisen så perfekt utryckte sig. För att man ska vara annorlunda så måste man också rätta till sig i ledet och vara där. Men varför kan man inte gå utanför ledet istället och ha andra idéer hur man vill arbeta eller utföra olika uppdrag? Alla är vi olika och olika får vi vara. Jag tycker att vi måste tänka om och göra rätt och tänka på ett annorlunda sätt.
Jag har skrivit tidigare om mobbing och utsatthet. Nu blir mina vänner och kompisar detta varje dag. Inte bara jag, utan säkert 10-20 st. som jag nästan känner till. Jag känner också personer som befinner sig på daglig verksamhet och som mycket väl kan klara av ett ”riktigt arbete”, men kanske få arbeta mindre än 100%.
