Jag vill bo i en svamp….
Jag älskar att titta på Electric Banana Band, då alla i olika generationer dansar till bandets låtar. Det kallar jag folkfest utan dess like. Jag blir bara glad när jag tänker på när folk börja nynna på ”Jag vill bo i en svamp…” och ALLA sjunger med mer eller mindre. Gammal som ung, stor som liten och framförallt. Sångerna gör alla glada. Jag gillar mycket musik och jag var faktiskt på en konsert med EBB en gång i Malmö och under Malmöfestivalen. Dock idag minns jag inte exakt villket år det var, men har för mig det var i samband med Jill Johnssons melodifestivalslåt med ”Äntligen är” och hela den cirkusen. Att jag älskar musik kan väl ingen undgå. Då jag skriver en hel del om detta i bloggen när det faller mig in. Eftersom EBB ska till Nyhetsmorgon på Lördag, så blir jag än mer lycklig, då dem ofta sprider glädje. Ett band som finns hela tiden och inte säger att dem återuppstå eller att dem säger att dem splittras. Det gör mig med många en känsla av att EBB finns året om, även om många i bandet gör mycket annat under året. Att bara lyssna på ”svampen” eller någon annan härlig låt med dem gör att man gärna sjunger och dansar med. Nästan och då säger jag NÄSTAN som Gyllene Tider. Även om deras vägar aldrig har mötts, så är båda musikstilarna och genres en glad och lätt-trallande låtar. Att Janne Schaffer med flera gör så bra musik borde vi vara mycket tacksamma för. Vill även höja handen till alla som gnetar i sina lokala band runt om i Sverige. Nästa Per Gessle? Nästa September? Nästa Janne Schaffer? Nä, jag vill inte jämföra så som vissa journalister vill jämföra både skådespelare, idrottare och musiker m.fl. Jag anser att alla artister, skådespelare, idrottare och musiker m.fl. är unika. Jag anser att man ska hitta på något nytt. Även om man ofta går tillbaka till det gamla hela tiden. Jag anser att man måste få vara nostalgisk. Man måste få känna sig för vad man gillar och vad man vill lyssna eller titta på. Musiken är mitt liv och musiken ger mig energi!
